Regeringen vill att små barns kunskaper i svenska språket ska testas. Syftet är att tidigt se vilka barn som behöver extra stöd för att utveckla sitt ordförråd och sin språkliga förståelse. Förslaget innebär att språktester ska genomföras redan i förskoleåldern, något som väckt både stöd och kritik bland pedagoger, föräldrar och forskare.
Enligt utbildningsdepartementet handlar initiativet om att stärka jämlikheten och säkerställa att alla barn får samma möjligheter när de börjar skolan. Språkfärdigheter är en grund för fortsatt lärande, menar regeringen, och tidig upptäckt av brister kan ge barnen bättre förutsättningar att lyckas längre fram. Planen är att kommunerna, i samarbete med förskolorna, ska ansvara för att testerna genomförs på ett sätt som upplevs lekfullt och tryggt för barnen.
Kritiker varnar däremot för risken att tidig testning kan leda till stämpling av barn som inte uppnår förväntade nivåer, särskilt de som har ett annat modersmål än svenska. Flera pedagogiska organisationer menar att fokus istället borde ligga på att förbättra förskolans språkmiljö och ge mer resurser till språkutvecklande arbete i vardagen. En del forskare betonar också att barns språkutveckling skiljer sig mycket åt beroende på bakgrund och individuella förutsättningar, vilket gör det svårt att skapa rättvisa bedömningsverktyg.
Regeringen framhåller dock att förslaget inte handlar om att mäta prestationer, utan om att förstå behoven. Testerna ska följas av tydliga insatser i form av mer språkstöd, fler pedagoger med kompetens inom flerspråkighet och bättre samverkan mellan förskola och hem. Frågan väntas nu gå vidare på remiss med målet att de första testerna kan införas inom ett par år. Diskussionen om hur tidigt barn bör bedömas och hur skolan bäst kan främja språklig likvärdighet lär fortsätta att väcka starka reaktioner.
