Det är tidig morgon och termometern visar bitande tjugo minusgrader. De första pendlarna drar upp dragkedjan hela vägen till hakan och huttrar i väntan på bussen. Ångan från andedräkten ligger som ett lätt dis i gatlyktornas sken, och stegen gnisslar mot snön under kängorna. Trottoarerna är hala, himlen fortfarande gråblå.
Några timmar senare, när arbetsdagen lider mot sitt slut, har staden redan förändrats. Isen i rännstenen har förvandlats till smältvatten, jackorna är uppknäppta och mössor samt vantar nedstoppade i fickorna. Temperaturen har klättrat upp mot nollstrecket, luften känns tung men mild och busshållplatsen lika blöt som morgonen var frusen.
För en gångs skull känns det nästan som två olika årstider på samma dag. Morgonens frost och knarr under fötterna ersätts av eftermiddagens droppande takrännor och doften av smält snö. Pendlarna ler lite trött åt kontrasten: samma dunjacka, men en helt annan känsla när de går hem genom en stad som andas ut efter kylan.
