Sinande gränshandel, minskad turism, hot och avflyttning. Nu lägger EU-kommissionen fram en strategi för att boosta de drabbade gränsregionerna, där både ekonomin och samhällsstrukturen har pressats till det yttersta under de senaste åren. Förslaget, som presenterades i Bryssel under torsdagen, syftar till att skapa nya förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och ökad integration i områden som länge fungerat som Europas sammanlänkande men ofta bortglömda mellanrum.
I strategin lyfts bland annat satsningar på hållbara transportlösningar, gemensamma näringslivsprojekt och bättre digital infrastruktur fram som centrala åtgärder. EU-kommissionen vill även underlätta administrativa processer över nationsgränserna, något som enligt många småföretagare är avgörande för att återfå den livliga vardagshandel som tidigare kännetecknade regionerna.
Bakgrunden är flera år av motgångar. Pandemin slog hårt mot rörligheten och därmed mot turismen, som för många orter på båda sidor av gränsen är en grundpelare i ekonomin. När gränser stängdes eller kraftigt begränsades, försvann också dagshandeln – en livsnerv för många hushåll och småföretag. Effekterna märks ännu i dag, och invånarantalet fortsätter att minska i flera gränskommuner.
Enligt uppgifter från kommissionen ska strategin kompletteras med riktade stödprogram och investeringar via EU:s regionala fonder. Fokus ligger på att göra gränsregionerna mer motståndskraftiga mot framtida kriser, men också att stärka den sociala sammanhållningen. Civilsamhällets roll betonas som en nyckelfaktor, där samarbeten mellan lokala organisationer, skolor och kommuner väntas få mer stöd.
Flera medlemsländer har redan välkomnat initiativet, men det finns också kritik. Vissa regionala ledare efterfrågar mer konkreta tidsplaner och garantier för att pengarna verkligen når de mest utsatta områdena. Andra menar att det krävs mer än ekonomiska incitament – att det handlar om att återupprätta förtroendet och känslan av gemenskap över gränserna.
Kommissionen säger att arbetet inleds omedelbart, med målet att de första projekten ska kunna påbörjas redan nästa år. För många gränsbor återstår nu att se om den nya strategin kan ge nytt liv åt regioner som länge levt i skuggan men som fortfarande utgör Europas viktigaste sammanlänkande vävnad.
