Regeringen har beslutat att ge Statens institutionsstyrelse, Sis, i uppdrag att utreda och förbereda hur fotboja skulle kunna användas för barn placerade inom deras verksamhet. Syftet är att öka säkerheten, minska rymningar och skapa bättre kontroll över ungdomar som bedöms ha ett särskilt högt vård- eller säkerhetsbehov. Uppdraget är en del av regeringens pågående arbete med att stärka tryggheten både inom institutionsvården och i samhället i stort.
Bakgrunden till beslutet är återkommande rapporter om rymningar och våld inom Sis-institutioner, något som flera tillsynsmyndigheter och fackliga företrädare länge varnat för. Enligt socialtjänstministern handlar det nu om att ta fram konkreta förslag på hur teknikbaserade lösningar, såsom elektronisk övervakning, kan bidra till en tryggare miljö utan att göra avkall på barnens rättigheter.
I uppdraget ingår att analysera de juridiska och etiska konsekvenserna av att använda fotboja för minderåriga. Sis ska också ta fram bedömningar av hur ett sådant system skulle kunna utformas i praktiken, vilken typ av teknisk utrustning som är möjlig att använda, samt hur integriteten hos de berörda barnen kan skyddas.
Barnrättsorganisationer och jurister har redan uttryckt oro över beslutet. De påpekar att användning av fotboja på ungdomar riskerar att bidra till stigmatisering och att det kan strida mot principen om barnets bästa enligt FN:s barnkonvention. Samtidigt menar andra att åtgärden kan vara nödvändig för att skydda både barnen själva och personalen, särskilt i de fall där unga tidigare rymt eller begått allvarliga brott under placering.
Sis ska redovisa sitt uppdrag till regeringen under nästa år. Därefter väntas en politisk diskussion om huruvida fotboja faktiskt ska införas som en möjlig åtgärd inom ungdomsvården. Regeringen har understrykit att eventuella förslag måste förenas med tydliga rättssäkerhetsgarantier och att frågan kommer att remitteras brett innan något beslut fattas.
