En man i 40‑årsåldern berättar att hans mobiltelefon och dator under flera månader fylldes av reklamfilmer, banners och sms som uppmanade honom att satsa mer pengar på nätkasinon och sportspel. Det märkliga var att han redan tidigare hade spärrat sig själv från flera spelsidor och i kontakt med kundtjänst påtalat att han led av ett allvarligt spelberoende. Trots detta fortsatte två stora spelbolag att nå honom med aggressiva kampanjer, ofta i samband med stora sportevenemang.
Mannen beskriver hur han upplevde att reklamen triggade återfallen och gjorde det svårt att hålla sig borta från spel. Han menar att marknadsföringen kändes påträngande och personlig, som om algoritmerna visste hur sårbar han var. När han försökte få bolagen att sluta hänvisades han till allmänna avregistreringslänkar som inte fungerade, och till slut gjorde han en anmälan till Spelinspektionen.
Hos myndigheten bekräftar man att ärenden av liknande slag blivit vanligare. Enligt reglerna får bolag inte rikta spelreklam till personer som stängt av sig via spelpaus.se, men i praktiken sker många överträdelser eftersom data ofta delas mellan partners och underleverantörer. Flera experter menar att branschen brister i både etik och teknik när det gäller att skydda personer med beroende.
Spelbolagen i fråga säger i sina svar att de tar ansvar på största allvar och att de ska se över sina rutiner. De hänvisar till att vissa reklamutskick kan ha skickats innan avstängningen hunnit uppdateras i deras system. Samtidigt fortsätter debatten om hur långt det kommersiella ansvaret sträcker sig. Kritiker kräver hårdare sanktioner och större transparens, medan branschen varnar för överreglering som kan gynna olicensierade aktörer.
För mannen har de senaste månaderna inneburit både ekonomiska och psykiska bakslag. Han hoppas nu att hans fall ska leda till förändring. “Jag bad om hjälp, men fick mer reklam i stället”, säger han. “Det känns som att systemet är byggt för att man ska falla tillbaka.”
