EU-kommissionen bör häva sitt beslut från 2023 att släppa tidigare frusna stödmiljarder till Ungern, anser en tung grupp inom Europaparlamentet. Beskedet kommer efter växande oro över att den ungerska regeringen inte fullt ut lever upp till unionens krav på rättsstatliga principer, transparens och oberoende domstolar. Kritiker menar att de reformer som premiärminister Viktor Orbáns regering genomfört under det senaste året till stora delar är kosmetiska och inte adresserar den grundläggande bristen på maktdelning och korruptionsbekämpning.
Enligt de parlamentariska företrädarna har kommissionen agerat förhastat när man i slutet av 2023 öppnade för att frigöra delar av de återhållna strukturfonderna. De menar att beslutet underminerar EU:s trovärdighet i kampen för demokratiska värden och riskerar att sända signalen att medlemsländer kan undvika sanktioner genom begränsade reformlöften utan konkret resultat.
Inom ministerrådet finns samtidigt olika åsikter. Vissa medlemsstater vill se fortsatt dialog med Budapest och betonar behovet av samarbete, särskilt kring Ukrainastödet och migrationspolitiken. Andra, främst nord- och västeuropeiska länder, kräver att finansieringen åter fryses tills oberoende granskningar kan visa att rättsstatens principer respekteras i praktiken.
Från ungerskt håll avfärdas kritiken som politiskt motiverad. Regeringen hävdar att den uppfyllt samtliga villkor som ställts upp av EU och att fortsatt frysning av medlen vore orättvis och diskriminerande. Orbán själv har vid upprepade tillfällen anklagat Bryssel för att använda ekonomiska verktyg för att pressa fram politisk lydnad.
Kommissionen har ännu inte kommenterat den nya uppmaningen men uppger genom en talesperson att man följer utvecklingen noggrant och kommer att utvärdera medlemsländernas synpunkter innan nästa utbetalningsbeslut fattas. Frågan väntas bli en av vårens mest laddade politiska strider i EU, där både rättsstatsprinciper och budgetdisciplin står på spel.
