När regeringen på torsdagen presenterade sin handlingsplan för ett mer hållbart samhällsbyggande fick frågor om grönstruktur och biologisk mångfald en tydligare plats. I samband med redovisningen tillkännagavs att etappmålen för stadsutveckling nu även ska omfatta mer stadsgrönska och stärkta livsmiljöer för vilda pollinatörer.
Bakgrunden är ett växande behov av att anpassa städerna till klimatförändringar och samtidigt värna den ekologiska mångfalden. Genom fler gröna tak, planteringar och parker vill regeringen förbättra mikroklimatet och göra tätorterna mer motståndskraftiga mot värmeböljor och skyfall. Samtidigt ska åtgärder som gynnar bin, fjärilar och andra viktiga pollinatörer bidra till ett stabilare ekosystem både i städerna och i landsbygdsnära områden.
Enligt miljöministern handlar satsningen om att knyta ihop klimat- och naturvårdspolitiken med den långsiktiga planeringen av bostäder och infrastruktur. Kommuner ska uppmuntras att införa gröna ytor i sina översiktsplaner och att skapa strategier för att bevara vilda växter som ger föda åt pollinerande insekter. Regeringen aviserade också att kunskapsstöd och vägledningar kommer att tas fram i samarbete med Naturvårdsverket och Boverket.
Mottagandet har varit övervägande positivt bland miljöorganisationer och forskare, som länge betonat vikten av att stadsgrönska ses som samhällsinfrastruktur snarare än prydnad. Samtidigt lyfts behovet av långsiktiga resurser och tydliga uppföljningar, för att säkerställa att ambitionerna inte stannar vid ord.
Handlingsplanen ska nu remitteras till berörda myndigheter och kommuner, med målet att ett nytt ramverk för arbetet med stadsgrönska och pollinatörer ska börja gälla nästa år.
