Det började som ett vanligt dygn på redaktionens sociala medier, men inom loppet av några timmar hade allt förvandlats till ett fullskaligt PR-haveri. Strax efter klockan åtta på morgonen publicerades en video på företagets officiella konto – tänkt att vara en del av en ny kampanj. Men innehållet väckte snabbt starka reaktioner. Kommentarerna fylldes av anklagelser om rasism, och hashtaggar som uppmanade till bojkott började trenda redan innan lunchtid.
Inom åtta timmar befann sig ledningen i krismöten. Sociala medier-teamet försökte desperat hantera situationen, samtidigt som klipp och skärmdumpar av videon spreds vidare i allt snabbare takt. Klockan tre på eftermiddagen var stämningen på kontoret tryckt; flera anställda beskrev senare timmen som ”kaotisk” och ”irrationell”.
Efter totalt tolv timmar – åtta av kris och fyra i ren panik – försvann videon plötsligt från alla kanaler. Det officiella förklarandet var att den ”inte speglade företagets värderingar”. Men då var skadan redan skedd. Branschexperter menar att reaktionen kom för sent, och att förtroendet redan hade fått en spricka som blir svår att reparera.
Sedan dess har diskussionen fortsatt långt utanför företagets egna plattformar. Kunder, tidigare samarbetspartner och kulturdebattörer har krävt ansvar. Flera profiler har också ifrågasatt hur något liknande ens kunde passera flera led av godkännande. Inom organisationen sägs stämningen vara dämpad, med interna genomgångar och planerade utbildningar i inkluderande kommunikation.
Trots att ursäkten nu ligger uppe på alla kanaler växer kommentarsfälten fortfarande – och tonen har inte mildrats. För många handlar det inte längre om en enskild video, utan om en större fråga kring representation, medvetenhet och förtroende. Ett dygns misstag har blivit ett symboliskt exempel på hur snabbt allt kan rasa i ett klicks tempo.