En ny svensk studie visar att skillnaderna mellan könen när det gäller autismdiagnoser minskar i vuxen ålder. Tidigare forskning har konsekvent visat att fler pojkar än flickor får en autismdiagnos under barndomen, men studiens resultat tyder nu på att andelen kvinnor och män med diagnosen är ungefär lika stor i 20-årsåldern.
Forskarna, som har analyserat data från tiotusentals personer födda på 1990-talet, menar att skillnaden sannolikt inte beror på att flickor blir autistiska senare, utan snarare på att deras symtom ofta feltolkas eller förbises i unga år. Flickor tenderar i högre grad att dölja sina svårigheter och anpassa sitt beteende socialt, vilket gör att deras behov av utredning inte upptäcks förrän i tonåren eller som unga vuxna.
En av forskarna bakom studien förklarar att diagnostiska kriterier historiskt har byggt på hur autism uttrycks hos pojkar, vilket kan bidra till snedfördelningen. Under senare år har dock kunskapen om variationen inom autismspektrumet ökat, och fler psykologer har fått utbildning i att identifiera de mer subtila uttrycken som ofta ses hos flickor.
Det förändrade mönstret i diagnosstatistiken kan också spegla en ökad medvetenhet i samhället, både bland vårdnadshavare och unga vuxna själva. Många kvinnor söker nu för utredning efter att ha känt igen sina svårigheter genom information i sociala medier, diagnosforum och i kontakten med personer som redan har fått hjälp.
Forskarna bakom rapporten betonar att det är viktigt att förstå autism utifrån ett brett spektrum snarare än könsspecifika normer. Tidig upptäckt och individuellt stöd kan ha avgörande betydelse, oavsett om det handlar om pojkar eller flickor. Studien lyfter därför behovet av fortsatt arbete för att säkerställa att alla med autistiska svårigheter får rätt bedömning och stöd i tid, oberoende av kön.
