I den ungerska staden Paks råder febril aktivitet sedan byggmaskiner, ingenjörer och inspektörer tagit plats vid det som nu blivit ett av Europas mest omdiskuterade energiprojekt. Den ungerska regeringen har formellt inlett arbetet med att expandera landets kärnkraftskapacitet, ett steg som regeringen beskriver som nödvändigt för att trygga den nationella energiförsörjningen och minska beroendet av importerad naturgas.
Projektet leds av det ryska statliga kärnenergiföretaget Rosatom, vilket väckt kraftig kritik från delar av EU och miljöorganisationer som varnar för ökat politiskt och tekniskt beroende av Moskva. Trots den geopolitiska spänningen försvarar Budapest samarbetet med att det bygger på långtida avtal och att projektet kommer bidra till ekonomisk tillväxt och energistabilitet under flera decennier framöver.
De två nya reaktorerna, så kallade VVER-1200, ska enligt plan börja producera el under det kommande decenniet. Regeringen framhåller att den modernare tekniken erbjuder högre säkerhet och lägre koldioxidutsläpp, medan kritiker pekar på osäkerheter kring finansiering, miljörisker och långsiktig avfallshantering.
Flera europeiska analytiker menar att tidpunkten för expansionen visar hur Ungern avviker från EU:s gemensamma energistrategi, där många medlemsstater försöker minska beroendet av rysk infrastruktur. Samtidigt konstaterar energiexperter att kärnkraften förblir en central komponent i Ungerns energimix, då landet strävar efter att hålla nere elpriserna och stabilisera tillgången på inhemskt producerad energi.
Byggstarten markerar därmed inte bara en teknisk milstolpe utan också en tydlig politisk signal om Ungerns vägval i Europas förändrade energilandskap.
