Federal polis ska framöver enbart ha i uppdrag att skydda federala byggnader och anläggningar i städer som styrs av demokrater, enligt ett nytt beslut som väckt både oro och debatt på nationell nivå. Beslutet, som presenterades under torsdagen, innebär att federala myndigheter inte längre automatiskt kommer att ha rätt att ingripa i ordningsstörningar eller brottsbekämpning utanför federala områden, såvida inte de lokala myndigheterna uttryckligen begär stöd.
Enligt företrädare för justitiedepartementet syftar åtgärden till att klargöra ansvarsfördelningen mellan federala och lokala organ, samt att undvika konflikter om jurisdiktion som uppstått vid tidigare ingripanden. Kritiker menar dock att beslutet i praktiken kan begränsa den federala statens förmåga att snabbt agera vid kriser, särskilt under situationer där lokala myndigheter är överbelastade eller politiskt ovilliga att be om hjälp.
Borgmästare i flera större städer har välkomnat beskedet och ser det som ett steg mot ökad lokal kontroll över ordningsfrågor. De betonar att federala styrkor bör användas sparsamt och endast när det rör sig om hot mot nationella institutioner eller säkerhet. Andra röster inom rättsväsendet hävdar däremot att den nya begränsningen kan försvåra kampen mot organiserad kriminalitet och hot mot offentliga tjänstemän.
Från politiskt håll har reaktionerna varit delade. Konservativa ledamöter kallar beslutet en eftergift till lokala politiska intressen, medan demokratiska företrädare menar att det stärker principen om självstyre och respekt för folkvalda kommunala organ. Frågan förväntas nu prövas både juridiskt och i den fortsatta offentliga debatten om var gränsen mellan lokalt och federalt ansvar ska dras i framtida säkerhetsfrågor.
