Minst 170 civila dödades i omkring 408 militära flyganfall över hela Myanmar under perioden kring landets hårt kritiserade val i november. Enligt människorättsorganisationer utfördes attackerna i flera delstater, däribland Sagaing, Kachin och Karen, områden som sedan länge präglats av motstånd mot den styrande militärjuntan. Vittnen beskriver hur flyganfallen slog till utan förvarning mot byar, skolor och sjukhus. Förödelsen har lämnat tusentals människor på flykt och många saknas fortfarande under rasmassorna.
Lokala hjälporganisationer rapporterar att flera byar helt utraderats från kartan, medan kommunikation och tillgång till vård förblivit kraftigt begränsad. Satellitbilder visar utbredda skador på civila byggnader, och räddningsarbetare har haft svårt att nå drabbade områden på grund av militära vägspärrar.
Internationella reaktioner har inte låtit vänta på sig. FN och flera västländer har fördömt angreppen och krävt omedelbart stopp för luftoperationerna mot civila mål. Den burmesiska militärledningen hävdar att flygangreppen riktats mot väpnade grupper som försöker störa valprocessen, men oberoende källor menar att angreppen i många fall skett långt från frontlinjer.
Valet i sig blev kraftigt ifrågasatt då oppositionella partier förbjöds att delta och många vallokaler omfattades av undantagstillstånd. Många medborgare beskriver en atmosfär av rädsla och förtvivlan, där tilltro till både rättssystem och politiska reformer har ersatts av misstro och desperation. Med fortsatt isolering och ökande våldsamheter vittnar invånare om en vardag där flyglarm och explosioner blivit en del av det normala livet.
