USA måste ha ”fullständig, obegränsad tillgång” till Grönland för att kunna skydda ön från en grym omvärld, argumenterar flera amerikanska försvarsexperter i en ny rapport som väckt uppmärksamhet i både Washington och Köpenhamn. Rapporten, som publicerades vid ett säkerhetspolitiskt institut nära Pentagon, menar att Arktis har blivit en allt viktigare strategisk zon i takt med att isarna smälter och nya handelsleder öppnas. Författarna varnar för att stormakter som Ryssland och Kina redan positionerar sig militärt och ekonomiskt i regionen.
Grönland, som hör till det danska riket men har självstyre, betraktas av USA som en central del av den nordatlantiska försvarslinjen. Sedan andra världskriget har den amerikanska flygbasen Thule på norra Grönland fungerat som ett av de viktigaste navpunkterna för radarövervakning, satellitkommunikation och missilförsvar. Men enligt rapportens huvudförfattare räcker dagens avtal inte för att möta framtida hot. De föreslår ett nytt säkerhetsarrangemang där USA ges utökad tillgång till infrastruktur, hamnar och flygfält över hela ön.
Utspelet kommer i ett läge där både Danmark och den grönländska regeringen försöker balansera förhållandet till USA med önskan om större självbestämmande. Köpenhamn har hittills hållit fast vid att försvarspolitiken på Grönland är ett gemensamt danskt ansvar, medan lokala politiker i Nuuk kräver inflytande över eventuella nya militära överenskommelser.
I Washington framställs förslaget som ett sätt att ”försvara friheten i norr” snarare än att expandera inflytandet. Kritiker menar dock att språkbruket påminner om tidigare försök att stärka USA:s militära grepp över Arktis, inte minst dåvarande president Trumps förslag om att köpa hela ön 2019. Danska kommentatorer beskriver rapporten som politiskt känslig och varnar för att den kan förvärra relationerna mellan de allierade om den uppfattas som ett försök till påtryckning.
För befolkningen på Grönland innebär diskussionen ännu en påminnelse om öns geopolitiska betydelse. Ekonomiska möjligheter i form av investeringar och arbetstillfällen lockar, men många uttrycker oro över att säkerhetspolitiken ska ta över på bekostnad av lokal självbestämmanderätt och miljöhänsyn. Frågan om USA:s framtida roll på Grönland är därmed inte bara en militär angelägenhet utan också en symbol för de svåra avvägningar som väntar i ett snabbt föränderligt Arktis.
