Polisen rapporterar en markant ökning av antalet personer som avvisats från Sverige efter att ha bedömts vara här för att begå brott. Under det gångna året uppgick siffran till omkring 400 personer, vilket utgör en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Enligt myndigheten handlar det om individer som kommit till landet utan tydligt syfte med sin vistelse men som vid kontroller väckt misstankar om att deras avsikt varit att begå brott.
Polisens nationella operativa avdelning, NOA, uppger att det allt oftare rör sig om organiserade grupper som specialiserar sig på tillgreppsbrott, exempelvis stölder av fordon, verktyg eller varor i butiker. Genom att arbeta gränsöverskridande och snabbt röra sig mellan olika länder blir de svåra att lagföra, vilket gör avvisningar till ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet.
Enligt tjänstemän inom gränspolisen sker de flesta avvisningarna i anslutning till större kontroller vid hamnar och på större vägar. I vissa fall har samarbete med andra europeiska polismyndigheter gjort det möjligt att identifiera välkända brottsnätverk redan innan de hunnit etablera sig i Sverige. Polisen menar att detta arbetssätt både sparar resurser och bidrar till att minska vardagsbrottsligheten.
Samtidigt väcker utvecklingen frågor om rättssäkerhet och proportionalitet. Flera jurister betonar att varje beslut om avvisning måste vila på en individuell bedömning och att misstanke om framtida brott aldrig får ersätta prövningen av vad personen faktiskt gjort. Myndigheten understryker dock att alla beslut följer gällande lagstiftning och kan överklagas.
Polisen uppger att arbetet med att identifiera och avvisa personer som antas resa till Sverige för brottslig verksamhet kommer att fortsätta. Fokus ligger på att förhindra att internationella stöldligor får fotfäste, samtidigt som rättssäkerheten ska värnas. Enligt myndigheten pekar den senaste utvecklingen på att samarbetet inom EU blir allt viktigare för att kunna möta den gränsöverskridande kriminaliteten.
