Det är en klar och kylig morgon på flygbasen utanför Vinnytsia när nyheten når de ukrainska piloterna. Sverige har beslutat att skicka Jas 39 Gripen till Ukraina. De korta orden sprider sig snabbt genom hangarerna, mellan de mekaniker som just avslutat nattpasset och de piloter som förbereder dagens uppdrag. Ett stilla sorl av förväntan bryts snart av ett jubel när stjärnpiloten Vadym Voroshylov, känd i Ukraina under sitt anropsnamn, får beskedet bekräftat.
Han ler brett, tar av sig handskarna och säger att det här kan bli en vändpunkt. För Voroshylov, som under lång tid flugit MiG-29 och Su-27, betyder Gripen något mer än bara ett nytt flygplan – det är symbolen för att världen fortsätter att tro på Ukrainas förmåga att försvara sig. “Det här planet är byggt för just våra förutsättningar”, säger han och pekar mot himlen. “Det kan starta från korta banor, det klarar snabba insatser, och viktigast av allt – det kan integreras direkt med västerländska system.”
Beslutet har väckt stort intresse både inom och utanför Ukraina. Försvarsexperter beskriver Gripen som ett av de mest kostnadseffektiva stridsflygplanen i sin klass, och många menar att just dess kombination av smidighet och avancerad elektronik kan ge Ukraina ett taktiskt övertag. I Kyiv talas det redan om hur utbildningsprogrammet ska organiseras. Flera av de mest erfarna piloterna ska enligt uppgifter påbörja träning vid en svensk bas innan sommaren.
Voroshylov, som tidigare blivit en symbol för den ukrainska flygvapnets motståndskraft, vet att varje nytt flygplan kräver tid att behärska. Men entusiasmen i hans röst lämnar ingen tvekan. “Vi har lärt oss flyga under de svåraste omständigheter. Vi kommer att lära oss Gripen lika snabbt,” säger han och blickar mot de gamla hangarportarna där de slitna MiG-planen står uppradade.
Det är inte många år sedan samma pilot tvingades avbryta ett uppdrag när ryska jaktplan tagit över luftrummet. Då kände han sig maktlös. Idag, med beskedet om Gripen, talar han om ett nytt steg i Ukrainas självständiga försvar. “Det här är mer än bara metall och motorer,” säger Voroshylov. “Det är ett bevis på att vi inte står ensamma.”
När solen stiger över flygfältet lyfter en ensam maskin för rutinpatrull. Ljuset faller på det blågula märket på fenan. Bakom honom dröjer ett eko av jublet från morgonen – ett löfte om att luften över Ukraina snart kan fyllas av ett nytt ljud, ljudet av svenska Gripenplan på väg mot framtiden.