Det har gått ett år sedan Donald Trump tillträdde som USA:s president, och det politiska landskapet i Washington har förändrats på sätt som få kunde förutse. Under tolvmånadersperioden har Trump, genom en kombination av dekret, politiska utnämningar och konfrontativa uttalanden, skapat ett nytt normalläge för amerikansk maktutövning.
I Vita huset råder nu en homogen ledningsstil där presidentens impulsiva beslut ofta styr dagordningen. Den traditionella förankringen i kongressen har delvis satts åt sidan till förmån för en mer direktkommunikativ strategi, där sociala medier används som politiskt vapen. Förespråkarna menar att detta har gjort politiken mer tillgänglig för folket, medan kritiker varnar för att maktbalansen rubbas när presidentens personliga åsikter får styra rikets kurs.
Utrikespolitiskt har året präglats av en kraftfull retorik och en skepsis mot multilaterala samarbeten. Avtal som tidigare setts som självklara har ifrågasatts, och relationerna till såväl allierade som motståndare har testats. Samtidigt pågår en intern strävan efter att stärka den inhemska ekonomin, vilket har lett till både nya investeringar och ökade spänningar kring handel och miljö.
Donald Trumps första år som president har visat hur snabbt ett ledarskap kan omdefiniera spelreglerna för världens mäktigaste ämbete. Hans sätt att utmana institutioner, medier och motståndare har gett honom ett grepp om det politiska samtalet som ingen annan president i modern tid haft. Frågan som återstår är hur länge detta grepp kan hållas – och till vilket pris.
