En intern granskning inom det svenska biståndssystemet har väckt starka reaktioner efter uppgifter om att svenska biståndsmedel delvis gått till den palestinska organisationen Independent Commission for Human Rights, ICHR. Organisationen har i flera rapporter och av olika bedömare beskrivits ha kopplingar till det terrorstämplade Hamas, som styr Gazaremsan. Enligt uppgifterna ska stödet ha kanaliserats genom ett större internationellt program för mänskliga rättigheter, där ICHR varit en av flera samarbetspartner i regionen.
Flera riksdagspolitiker kräver nu en fullständig genomlysning av biståndsflödena till de palestinska områdena. En ledamot ur riksdagens utrikesutskott säger att det handlar om förtroendet för hela biståndssystemet: *“Om det visar sig att pengar gått till en aktör med band till terrorism måste det få omedelbara konsekvenser,”* säger ledamoten.
Utrikesdepartementet meddelar att man ser allvarligt på uppgifterna men betonar att stödet inte gått direkt till Hamas eller andra sanktionerade grupper. *“Sveriges bistånd syftar till att stärka rättsstaten och mänskliga rättigheter. Vi undersöker nu på vilket sätt ICHR använts som partner och om det finns skäl att frysa utbetalningar,”* skriver departementet i ett skriftligt uttalande.
ICHR grundades på 1990-talet med uppdraget att övervaka kränkningar av mänskliga rättigheter på Västbanken och i Gaza. Organisationen beskriver sig som oberoende, men flera internationella analytiker har pekat på personkopplingar mellan ICHR:s ledning och den Hamas-administration som kontrollerar delar av Gaza.
Experter på biståndseffektivitet menar att fallet visar hur svårt det är att följa pengars väg i konfliktzoner. En forskare vid ett svenskt universitet säger att även om syftet med projekten ofta är fred och demokrati, finns alltid en risk att medel indirekt stärker maktstrukturer som strider mot dessa mål.
Svenska myndigheter har inlett en utvärdering av hur besluten om samarbete med ICHR fattats och om rutinerna för kontroll av partnerorganisationer varit tillräckligt rigorösa. Resultatet väntas ligga till grund för eventuella förändringar i framtida bistånd till de palestinska områdena.
Debatten om biståndets inriktning har därmed fått ny fart, och flera röster höjs nu för en tydligare koppling mellan bistånd, uppföljning och krav på att mottagare aktivt tar avstånd från alla former av extremism. Det är ännu oklart vilka konkreta åtgärder regeringen kommer att vidta, men frågan har åter satt ljuset på hur svenska skattemedel används i internationella samarbeten där politik, säkerhet och humanitära mål ofta kolliderar.
