**PLUS Vladimir Putins fredstrevare till Donald Trump är bara en rökridå. I själva verket är Ryssland beroende av att fortsätta låtsas som om fred är inom räckhåll.** När Kreml i veckan signalerade att man är öppen för “konstruktiva samtal” med en eventuell ny republikansk administration i Washington var budskapet till väst tydligt: Ryssland vill framstå som den rationella parten i ett långvarigt krig. Men bakom de diplomatiska fraserna döljer sig en strategi byggd på tid, trötthet och desinformation.
Putins regim befinner sig i ett läge där det militära utrymmet krymper. Ekonomin belastas hårt av sanktioner, och mobiliseringen av mänskliga resurser når sina gränser. Samtidigt kan Moskva inte upphöra med invasionen utan att förlora både prestige och kontroll över den inhemska berättelsen. Genom att tala om fredssamtal med en amerikansk politiker som tidigare uttryckt beundran för hans ledarstil försöker Putin skapa föreställningen om att han fortfarande har ett spelkort kvar.
För Donald Trump, mitt i en valrörelse där utrikespolitik ofta reduceras till symboler, kan signalen från Moskva tolkas som en möjlighet att visa “handlingskraft” – utan att egentligen lova något. Det gör Putins invit desto mer användbar: en pr‑resa som ger rubriker men inte kräver eftergifter.
Analytiker i Europa varnar dock för att den ryska “fredstrevare” är en del av en bredare psykologisk offensiv. Syftet är att splittra västvärlden, minska stödet till Ukraina och vinna tid inför nästa offensiv. Genom att dominera informationsflödet hoppas Kreml på att tränga tillbaka bilden av Ryssland som isolerat och pressat.
I praktiken talar allt för att Putin inte söker fred, utan paus. En chans att omorganisera sina styrkor, säkra sina intressen och vänta ut de politiska förändringarna i väst. Det är en kortsiktig manöver, men en som passar den långsamma taktik Ryssland gjort till sitt kännetecken sedan kriget inleddes.
