En brittisk före detta soldat har friats från anklagelser om mord och mordförsök i samband med händelserna under den så kallade ”blodiga söndagen” i Derry, Nordirland, 1972. Beslutet kommer efter en lång och uppmärksammad rättsprocess som väckt starka känslor både hos de efterlevande till offren och inom det brittiska rättssystemet. Händelsen, en av de mest omstridda under den nordirländska konflikten, inträffade när brittiska trupper öppnade eld mot obeväpnade demonstranter under en medborgarrättsmarsch. Tretton personer dödades omedelbart och en fjortonde avled senare av sina skador.
Den före detta soldaten, som av juridiska skäl endast benämnts vid en bokstav, hade stått åtalad för mordet på två medborgarrättsaktivister samt försök till mord på ytterligare tre deltagare. Åklagarsidan hävdade att skotten var obefogade och riktade mot individer som inte utgjorde något hot. Försvaret menade att soldaten agerade i en kaotisk och livshotande situation och att bevisen inte tillräckligt styrkte hans personliga ansvar.
Rättegången prövades mot bakgrund av den oberoende Saville-utredningen från 2010, som slog fast att de dödade och skadade på blodiga söndagen varit oskyldiga. Utredningen ledde till att den dåvarande brittiske premiärministern offentligt bad om ursäkt. Trots detta ansåg domstolen i det aktuella målet att bevisningen inte kunde ligga till grund för en fällande dom.
I Nordirland har friandet väckt stark kritik från anhöriga till offren som i mer än femtio år sökt rättvisa. Flera familjemedlemmar uttrycker en känsla av svek och pekar på de svårigheter som återstår för att ställa någon till svars för dödsskjutningarna. Från brittiskt håll betonas att beslutet följer lagens principer och hänsyn till att det gått lång tid sedan händelsen.
Frågan om rättvisa efter blodiga söndagen fortsätter därmed att kasta en lång skugga över relationerna mellan London och Derry, och över det historiska minnet av en dag som för alltid förändrade konflikten på Nordirland.
