Bryssel – Diskussionen om EU:s finansieringsmodell för stöd till Ukraina har tagit ny fart i den belgiska regeringen. Frågan gäller huruvida Belgien ska godkänna användningen av ryska tillgångar som frysts i landet som en del av unionens plan för långsiktigt ekonomiskt stöd till Kiev. Modellens kärna bygger på att de ränteintäkter som genereras av de frysta tillgångarna, uppskattade till flera miljarder euro, ska kanaliseras vidare till Ukraina för återuppbyggnad och militärt stöd.
Inom regeringen finns delade meningar om förslaget. Finansministeriet signalerar en försiktig öppenhet, så länge det finns ett tydligt rättsligt ramverk från EU:s sida. Jurister har påpekat att äganderätten till de ryska medlen formellt inte har upphävts, vilket skapar osäkerhet kring hur och i vilken omfattning tillgångarna kan användas utan att bryta mot internationell lagstiftning.
Utrikesdepartementet ser däremot det politiska värdet av att stötta en gemensam europeisk linje. Enligt uppgifter nära förhandlingarna pågår intensiva samtal mellan Belgien, Frankrike och Tyskland för att säkerställa en samordnad hållning inför ett nytt toppmöte i EU-rådet.
Oppositionen i det belgiska parlamentet har uttryckt oro för att Belgien genom beslutet riskerar att förlora sin trovärdighet som neutral förvaringsplats för internationella tillgångar. Samtidigt påpekar flera ledamöter att landet redan har en central roll som platsen där stora delar av de ryska tillgångarna hålls, vilket gör att frågan inte kan ignoreras.
I Bryssel framhålls också den symboliska dimensionen: att använda ryska medel för att finansiera återuppbyggnaden av ett land som drabbats av Moskvas invasion. Beslutet väntas inte fattas förrän senare i år, men trycket ökar på Belgien att inta en tydlig position när EU nu försöker säkra långsiktigt ekonomiskt stöd till Ukraina.
