Regeringens satsning på så kallade klimatmopeder uppges ha kostat hundratals miljoner kronor, men resultatet har hittills varit blygsamt. Trots stora löften om en grönare fordonsflotta rullar bara ett fåtal av de nya mopederna på svenska vägar. Enligt den senaste statistiken finns färre än tusen registrerade klimatmopeder i drift, långt under målet som regeringen presenterade vid projektets lansering.
Flera experter kritiserar nu satsningen och menar att problemen både är tekniska och organisatoriska. Enligt professor Lena Widmark, energiforskare vid Lunds universitet, har utvecklingen gått för snabbt: *”Man försökte lansera ett nytt transportsystem innan infrastrukturen fanns på plats. Batteritekniken är inte mogen, och laddningsstationerna är för få för att möta behoven”*, säger hon.
Projektet lanserades som ett led i regeringens ambition att minska utsläppen i stadsmiljöer. Mopederna skulle drivas på förnybar energi och tillverkas av svenska komponenter, något som enligt flera industrirepresentanter visat sig svårt att uppfylla. Leveranskedjorna har fördröjts, och kostnaderna för varje fordon har blivit betydligt högre än planerat.
Transportstyrelsen bekräftar att flera regioner ännu inte fått tillgång till fordonen de ansökt om. Lokala kommuner rapporterar samtidigt om oklara direktiv och bristande samordning mellan myndigheter och leverantörer. *”Det är svårt att veta vem som egentligen har ansvaret. Vi får olika besked beroende på vem vi pratar med”*, säger Karin Nordin, trafikplanerare i Västerås.
Oppositionspartierna kräver nu att regeringen tillsätter en oberoende granskning av projektet. Miljödepartementet försvarar satsningen med att det handlar om ett långsiktigt arbete och att bristerna är en del av en naturlig startfas. Men kritikerna menar att tiden för ursäkter snart är över. Musten i prestigeprojektet, som skulle symbolisera svensk klimatomställning, verkar redan ha gått ur – innan det ens fått upp farten.
