Oron för våld och farliga situationer har ökat bland ambulanssjuksköterskor i storstadsregionerna, enligt nya uppgifter från Vårdförbundet. Flera anställda vittnar om en arbetsmiljö som blivit mer otrygg under de senaste åren, särskilt i samband med larmuppdrag på kvällar och helger.
Enligt förbundet handlar det inte bara om enstaka incidenter utan om en oro som sprider sig inom yrkeskåren. Många upplever att hot, aggressiva beteenden och oförutsägbara situationer blivit en del av vardagen. Vårdförbundets representanter beskriver att stressnivåerna stiger, vilket i längden kan påverka både arbetsmiljön och personalens hälsa.
En ambulanssjuksköterska i Stockholm, som vill vara anonym, berättar att team ofta möts av personer i stark affekt, ibland påverkade av droger eller alkohol. Samtidigt förväntas personalen agera professionellt och lugnt, även när situationen snabbt kan eskalera. ”Det är svårt att fokusera på patienten när man samtidigt måste bedöma om platsen är säker för oss själva”, säger sjuksköterskan.
I Göteborg och Malmö uppges liknande erfarenheter. Regionerna har under senare år infört skyddsutrustning, larm och utbildning i konflikthantering, men många menar att åtgärderna inte räcker. Vårdförbundet efterlyser nu en tydligare nationell strategi för att hantera hot och våld mot vårdpersonal i fält.
Forskning visar att upplevd otrygghet inte bara påverkar arbetsmiljön utan också risken för personalflykt. Flera regioner rapporterar redan svårigheter med att rekrytera och behålla ambulanspersonal. För många blir den ökade oron en faktor som får dem att överväga andra arbetsplatser inom vården.
Arbetsgivare och fackförbund för en pågående dialog om hur systemet ska stärkas. Ett växande tryck på akutsjukvården, kombinerat med sociala problem i vissa områden, gör att frågan ses som akut. Vårdförbundet poängterar att det ytterst handlar om tryggheten för både vårdpersonalen och patienterna – att hjälp ska kunna ges snabbt, effektivt och utan rädsla för hot eller våld.
