Med en alltmer uppskruvad retorik höjer Kreml tonläget mot Washington, sedan uppgifter kommit om att USA överväger att förse Ukraina med långräckviddiga Tomahawk-missiler. I ett uttalande på fredagen varnade den ryske regeringstalspersonen Dmitrij Peskov för att ett sådant steg skulle betraktas som en “allvarlig provokation” och få “oförutsägbara konsekvenser för den globala säkerheten”.
I Moskva beskriver statliga medier beslutet som ett direkt hot mot Rysslands territoriella integritet och en farlig upptrappning i det redan hårt belastade förhållandet mellan stormakterna. “USA fortsätter att tänja på gränserna för vad som kan tolereras. Om dessa vapen placeras i Ukrainas händer kommer vi att tvingas svara på ett sätt som skyddar våra nationella intressen,” sade Peskov under en presskonferens.
Tomahawk-systemet, som kan nå mål på över 1500 kilometers avstånd, skulle enligt militära bedömare avsevärt stärka Ukrainas offensiva kapacitet. I väst förs diskussionen dock om huruvida en sådan leverans riskerar att dra in Nato i en direkt konfrontation med Ryssland. Amerikanska företrädare har hittills varken bekräftat eller dementerat beslutsprocessen men framhåller att syftet förblir att stödja Ukrainas rätt till självförsvar.
Kremls ordval markerar ännu ett steg i den allt mer aggressiva dialogen mellan parterna. Politiska analytiker menar att hoten är en del av en medveten strategi för att avskräcka fortsatt västerländsk vapenexport, men också för att stärka den inrikespolitiska bilden av Ryssland som ett land omgivet av fientliga makter. Samtidigt råder oro i europeiska huvudstäder över att retoriken snabbt kan övergå i handling om den ryska ledningen upplever att dess varningar ignoreras.
Medan diplomatiska kanaler sägs ännu vara öppna tycks avståndet mellan parterna växa. Både Washington och Moskva uppges nu noggrant följa varje beslut som rör Ukrainas framtida vapenarsenal – med vetskapen om att nästa steg kan få långtgående följder långt bortom slagfältet.
