Det amerikanska presidentstyret har formellt beslutat att skicka trehundra soldater ur nationalgardet till Chicago i ett försök att stärka ordningsmakten efter en rad våldsamma incidenter i stadens södra delar. Beslutet, som offentliggjordes sent på tisdagskvällen, kommer efter flera veckors diskussioner mellan delstatliga och federala myndigheter om hur man bäst ska hantera den ökande otryggheten.
Enligt Vita husets talesperson handlar insatsen främst om att ge lokala polisstyrkor avlastning i samband med omfattande säkerhetsinsatser och pågående brottsutredningar. Presidenten ska ha betonat att de utsända soldaterna inte kommer att ersätta lokal polis utan samarbeta med civila myndigheter, särskilt när det gäller att skydda infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner.
Guvernören i Illinois har i ett uttalande sagt att beslutet välkomnas med försiktighet. Hon underströk vikten av tydliga befogenheter för de federala trupperna och upprepade att delstatens självstyre inte får åsidosättas. Samtidigt uttryckte hon förhoppningen att den temporära förstärkningen ska bidra till att stabilisera situationen och inge trygghet bland invånarna.
I Chicago väcker beskedet både oro och lättnad. Flera lokala organisationer kräver större satsningar på sociala program och brottsförebyggande arbete snarare än militär närvaro, medan andra invånare välkomnar nyheten och menar att något konkret måste göras för att bryta våldsspiralen. Under onsdagen väntas de första enheterna anlända till stadens flygbas, varpå de ska genomgå en kort orientering innan de placeras ut i områden som lokala myndigheter identifierat som mest sårbara.
Flera experter påpekar att liknande federala insatser historiskt sett har haft blandade resultat. Avgörande blir, enligt dem, hur samordningen med de civila myndigheterna fungerar och hur länge trupperna stannar innan ansvaret åter helt övergår till stadens egna krafter. Samtidigt fortsätter debatten om vilka metoder som är mest effektiva för att långsiktigt minska våldet i USA:s storstäder.
