Hassan Osman, 24, sitter i ett litet kök i en förort norr om Stockholm med brevet i handen. Det är beslutet han fruktat i flera månader, ett besked som innebär att han tvingas lämna Sverige. Efter sex år i landet, där han hunnit läsa SFI, arbeta extra inom äldreomsorgen och bygga upp en vänkrets, återstår nu bara ett fåtal veckor innan han måste lämna det som blivit hans hem.
Bakgrunden till hans fall är en överenskommelse mellan Sverige och Somalias regering. Enligt uppgifter ska avtalet ha förhandlats fram bakom stängda dörrar och möjliggör för svenska myndigheter att snabbare verkställa utvisningar till Somalia. Regeringen har inte kommenterat detaljerna, men både människorättsorganisationer och jurister varnar för att det kan utsätta människor för allvarliga risker.
För Hassan har beskedet slagit hårt. Han berättar att stora delar av hans släkt redan lever utspridda i olika europeiska länder och att han själv tvingades fly på grund av väpnade konflikter. I Sverige hade han börjat forma en vardag där trygghet och stabilitet kändes inom räckhåll. När beslutet om utvisning kom blev marken återigen osäker under fötterna.
Vänner och arbetskamrater beskriver honom som en lugn och omtänksam person, alltid redo att hoppa in extra på jobbet när någon var sjuk. Nu har de startat en insamling och försöker nå ut till politiker och medier för att hans fall ska omprövas. Själv vet Hassan inte vad framtiden innebär. Han säger att varje dag numera känns som ett steg närmare det ovissa.
Fallet speglar en större politisk fråga där vägen mellan asylrätt och migrationspolitik blivit allt mer konfliktfylld. I takt med att fler liknande beslut når unga människor som bott länge i Sverige växer även kritiken. Hassan är ett av många ansikten i denna utveckling, en påminnelse om att varje politiskt beslut bär med sig personliga konsekvenser som sträcker sig långt bortom de statliga dokumenten.
