En ny rapport visar att nästan var fjärde svensk har avstått från att boka ett läkarbesök på grund av krångliga digitala vårdtjänster. Resultaten väcker oro hos både patientföreningar och vårdpersonal, som menar att den tekniska utvecklingen riskerar att öka klyftorna i tillgången till vård.
Studien, som omfattar tusentals svarande i olika åldrar och delar av landet, pekar på att många upplever de digitala bokningssystemen som svåröverskådliga, tidskrävande eller rent av omöjliga att använda utan hjälp. Särskilt äldre drabbas, men även yngre personer med begränsad teknisk vana eller språkliga hinder uppger att de avstått från att söka vård.
Flera respondenter beskriver att de fastnat i inloggningsprocesser via BankID, tappat bort lösenord eller inte förstått hur de ska navigera mellan olika flikar och valmöjligheter. För en del har det slutat med att man skjutit upp vårdkontakten tills problemen blivit mer akuta. En deltagare i undersökningen uttryckte att det ibland känns lättare att ge upp än att försöka boka en tid online.
Vårdanställda lyfter samtidigt fram en annan sida av utvecklingen. Digitala system har effektiviserat administrationen och gjort det möjligt att hantera fler ärenden samtidigt. Men bristerna i användarvänligheten gör att förbättringarna inte kommer hela befolkningen till del. Flera läkare och sjuksköterskor berättar att de ofta får lägga tid på att guida patienter genom bokningsprocessen, något som skapar frustration på båda håll.
Socialstyrelsen har redan tidigare varnat för att digital ojämlikhet riskerar att slå hårt mot dem som behöver vården mest. Enligt myndighetens rekommendationer bör tekniska lösningar alltid kompletteras med enkel tillgång till telefonbokning och fysisk kontakt. I flera regioner pågår också försök med att göra e-tjänsterna mer intuitiva genom tydligare språk, färre steg i bokningsprocessen och bättre anpassning till mobila enheter.
Debatten om vårdens digitalisering lär nu ta ny fart. För vissa patienter är nätbaserade tjänster en självklarhet och ett smidigt sätt att snabbt nå vården, medan andra känner sig helt utestängda. Hur regionerna lyckas balansera effektivitet och tillgänglighet väntas bli en avgörande fråga för framtidens vårdsystem.
