Marie, 48 år, stod förväntansfullt och såg ut över det färgglada festivallandskapet på Värmdöfestivalen. Dofterna av popcorn och sockervadd blandades med ljudet av skratt och musik som fyllde luften. Men mitt i detta virrvarr av glädje och förväntan förvandlades stämningen hastigt till en scen av skräck och kaos.
Det var sent på eftermiddagen när händelsen inträffade. Karusellen ”Thunder”, känd för sina snabba svängar och plötsliga dykningar, hade precis startat en ny omgång. Marie, som själv alltid gillat åkattraktioner, hade valt att stå bredvid och titta på när hennes barn tillsammans med andra festivalbesökare roade sig. Men så, inom några få sekunder, förändrades allt.
Marie berättar med en darrande röst hur hon såg den unga flickan, knappast mer än tolv år gammal, plötsligt slungas ut från sitt säte i karusellen. Hon beskriver ögonblicket som overkligt, nästan som om tiden saktade ner medan flickans skrik blandades med ljudet av karusellens snurrande maskineri. Markskrik från folkmassorna förstärkte känslan av panik som snabbt spred sig över området.
”Det var som en mardröm,” säger Marie, synbart skärrad av minnet. ”Jag såg hur hon flög genom luften och landade flera meter bort. Allt gick så oerhört fort, och vi var många som bara stod där, paralyserade av chock.”
Räddningstjänst och sjukvårdspersonal fanns redan på plats vid festivalen och rusade snabbt till olycksplatsen. Trots deras snabba insats hängde en känsla av hjälplöshet i luften. Besökare samlades i små grupper, många tröstade varandra medan några grät öppet.
Marie minns hur hon kände en stark impuls att samla sina egna barn nära sig, hållandes dem hårt som för att skydda dem från den plötsliga tragedin som drabbat festivalen. ”Man tänker alltid att det inte kan hända på riktigt, inte här, i en miljö som ska vara fylld av glädje och trygghet. Men det gjorde det.”
Under kvällen gjordes flera uttalanden av festivalens arrangörer, som uttryckte sin djupaste sorg och lovade att utreda händelsen grundligt. Karusellen ”Thunder” stängdes omedelbart av, och säkerhetsföreskrifterna granskades inom kort.
Medan kvällen gled över i natt syntes människor fortfarande stå samlade kring platsen för olyckan, där de pratade dämpat och lämnade blommor som en tyst hyllning till den drabbade flickan. Festivalens glädje var nu förbytt i en känsla av eftertänksamhet och sorg, något som Marie menar kommer att stanna kvar hos många besökare länge.
”Det är en påminnelse om hur livet kan förändras på ett ögonblick,” säger hon. ”Och hur viktigt det är att ta hand om varandra, speciellt i stunder av oväntad kris.”
Marie och hennes familj valde att lämna festivalen tidigare än planerat, med en känsla av overklighet ringande i öronen. Händelsen vid Värmdöfestivalen kommer att leva kvar i deras minnen som en skarp kontrast mellan glädje och tragedi, ett ögonblick där livets skörhet blev påtagligt verklig.
