I en omfattande kartläggning har Aftonbladet granskat hur kriminella nätverk har spridit sitt inflytande över Sverige och fångar nu uppmärksamheten hos både allmänheten och beslutsfattare. Dessa nätverk, ofta benämnda som ”gäng”, har gått från att vara koncentrerade till storstadsområden till att få fäste i Sveriges 100 största kommuner. Den geografiska spridningen av dessa grupperingar är en oroande trend som påvisar deras ökande kapacitet att påverka samhällsfunktioner och den allmänna säkerheten i landet.
Det som är särskilt alarmerande är hur nätverken anpassar sig och integrerar sig själva i lokalsamhällen på olika sätt. Det handlar inte längre enbart om våldsbrott, utan också om en komplex väv av ekonomiska brottsligheter såsom penningtvätt, narkotikahandel och utpressning. Våldsbrotten är dock fortfarande i centrum för många av de nätverk som Aftonbladet har kartlagt, och omfattningen av dessa brott är skrämmande. Skjutningar, sprängningar och riktade mord är bara några av de brott som blivit vardag i olika delar av landet.
Även om storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö fortfarande är betydande centrum för gängvåldet, så har fenomenet nu också spridit sig till medelstora städer och även mindre orter. Detta ställer nya krav på rättssystemet och polismyndigheterna, som redan är hårt belastade. Det verkar som att de kriminella nätverken utnyttjar brister i bevakning och kontroll i mindre kommuner, där polisens resurser är mer begränsade och där motståndet från lokalsamhället kanske inte är lika starkt organiserat.
Kartläggningen visar också på komplexiteten och den föränderlighet som präglar dessa nätverk. Det är inte ovanligt att se allianser mellan olika grupper, som tidigare varit rivaler men nu samarbetar för att behålla kontroll över specifika territoriella eller ekonomiska sfärer. Denna dynamik gör att gängstrukturerna ständigt förändras och blir än mer svårhanterliga för rättsväsendet.
För att möta utmaningen krävs det en bred samverkan mellan olika samhällsaktörer. Allt från skolor, socialtjänst och bostadsföretag till näringsliv och föreningsliv kan spela en roll i att motverka gängens rekrytering och ingripande i lokalsamhällen. Åtgärder som syftar till att stärka det sociala kittet, öka möjligheter till utbildning och meningsfull sysselsättning, liksom att öka tryggheten i utsatta områden, har blivit nödvändiga om man ska kunna vända den negativa trenden.
Politiker på både lokal och nationell nivå har nu börjat uppmärksamma problemet i större utsträckning och diskuterar nya och stärka insatser för att ta itu med den växande gängproblematiken. Det står klart att en samordnad och långsiktig strategi, som involverar samhällets alla sektorer, är avgörande för att vinna kampen mot de kriminella nätverken och återupprätta tryggheten i Sveriges kommuner.
