En belgisk domstol i Bryssel har fastslagit att landets prins Laurent, som är yngre bror till kung Philippe, inte har rätt till socialbidrag. Domen har väckt stor uppmärksamhet och debatt i Belgien, där den kungliga familjens roll och inkomster ofta hamnar under luppen.
Prins Laurent, känd för sina frispråkiga åsikter och ibland kontroversiella uttalanden, ansökte om socialbidrag med hänvisning till ekonomiska svårigheter. Prinsens ansökan avslogs dock, och domstolen bedömde att hans ställning och tidigare inkomster inte berättigade honom till detta ekonomiska stöd.
I domstolens motivering framhävs det att socialbidragets syfte är att ge ekonomiskt stöd till individer och familjer som befinner sig i allvarlig ekonomisk nöd. Domstolen menar att Laurent, trots eventuella ekonomiska problem, inte uppfyller kraven för socialt stöd på grund av sin status och de ekonomiska medel han historiskt haft tillgång till.
Prins Laurent har tidigare varit föremål för kontroverser och har flera gånger kritiserats för att leva ett liv i överflöd på skattebetalarnas bekostnad. Hans årliga apanage, som täcker hans officiella representation och vissa levnadsomkostnader, har vid flera tillfällen diskuterats i det belgiska parlamentet. Även om hans anslag har minskats något över tid, anser många att prinsen fortfarande har tillräckliga medel för att klara sig utan ytterligare statligt stöd.
Domen betraktas som ett ställningstagande för att upprätthålla principen om att socialbidrag är avsedda för dem som verkligen är i behov och inte för personer som på grund av sin tidigare status borde ha möjlighet att försörja sig själva, även vid ekonomiska motgångar. Beslutet kan dock få prins Laurent att intensifiera sina ansträngningar att utöka sina affärsengagemang eller söka andra inkomstkällor utanför de kungliga apanagen.
Trots domstolens beslut har frågan om hur den belgiska kungafamiljen finansieras ställts på sin spets. Kritik har väckts både inom politiken och bland allmänheten, vilket kan leda till fortsatta debatter om nödvändiga reformer för att modernisera och anpassa de kungliga finansieringsstrukturerna till dagens samhälle. Domslutet understryker de ökade kraven på transparens och ansvar inom monarkin – en institution som står inför möjligheten till förändring för att bättre återspegla den moderna tidens värderingar och förväntningar.
