Justitieombudsmannen har beslutat att inte gå vidare med anmälan mot Regeringskansliets hantering av den så kallade Landerholmaffären. Beslutet kommer efter en tids granskning av händelserna och den kritik som riktats mot hur situationen sköttes av regeringen. I centrum för affären stod frågetecken kring transparens och beslutsfattande inom Regeringskansliet.
Fallet Landerholm, som fått stor uppmärksamhet i medierna, rörde beslutsprocesser och påstådd brist på öppenhet inom regeringsapparaten. Kritiker har menat att hanteringen av ärendet saknade insyn och att viktiga beslut fattades bakom stängda dörrar, vilket ledde till en våg av kritik från både politiska motståndare och allmänheten.
Efter att anmälan gjordes, initierade JO en granskning av de påstådda bristerna i hanteringen, med fokus på huruvida Regeringskansliets agerande följde gällande lagar och regler om myndighetsutövning och offentlighet. I sitt beslut att inte gå vidare med ärendet betonade JO att det inte fanns tillräckligt med belägg för att påvisa några regelöverträdelser eller formella fel i myndighetens agerande.
Reaktionerna på beslutet har varit blandade. Vissa aktörer inom den politiska sfären uttrycker besvikelse och menar att behovet av ökad transparens och ansvar måste adresseras mer kraftfullt. Andra anser att JO:s beslut är en bekräftelse på att Regeringskansliet handlade korrekt inom ramen för sitt uppdrag.
Med justitieombudsmannens beslut läggs nu ytterligare ett kapitel till handlingarna i den omstridda Landerholmaffären. Frågan om transparens och ansvarsutkrävande inom Regeringskansliet kommer troligen att fortsätta vara ett hett debattämne, trots JO:s slutgiltiga ställningstagande. Det återstår att se vilka konsekvenser, om några, detta kommer att få för framtida regeringsärenden och principerna för offentlighet och insyn i svensk politik.
