Kapten Rebecca Lobach, endast 28 år gammal, har gått bort i en tragisk helikopterolycka i Washington som har lämnat ett djupt sår i både hennes närmaste krets och det militära samfundet. Rebecca var en av två piloter som förlorade livet i den förödande händelsen, och hennes bortgång har berört många människor både inom och utanför landets gränser. Hon beskrivs av kollegor och chefer som en exceptionellt skicklig pilot med en stark ledarskapsförmåga som alltid satte sina medmänniskors säkerhet i första rummet. Rebecca tjänstgjorde med en passion för sitt arbete som var svårslagen, och hennes dedikation till sitt yrke var alltid tydlig.
Nyheten om olyckan har rört upp känslor och väckt frågor om säkerhetsprotokollen vid dessa typer av uppdrag. Än så länge är detaljerna kring olyckan knappa, men en utredning pågår för att fastställa vad som gick fel den ödesdigra dagen. De första rapporterna tyder på att väderförhållandena kan ha spelat en roll, men detta är fortfarande spekulationer tills utredningen är klar. Detta gör tragedin än mer ofattbar, att en så ung och begåvad individ rycktes bort under omständigheter som eventuellt hade kunnat förebyggas.
Rebecca, som ursprungligen kommer från en liten stad, hade alltid drömt om att flyga. Hennes föräldrar minns henne som ett barn fullt av energi och nyfikenhet, alltid med blicken mot skyn. För dem och för hennes yngre syskon var hon en älskad dotter och syster, som alltid hade sin familjs bästa för ögonen. Vänners vittnesmål berättar om en varm och omtänksam person som trots sin professionella framgång, alltid hade fötterna på jorden och en beredskap att hjälpa andra i nöd.
Den chock och sorg som Rebeccas bortgång har orsakat går verkligen inte att beskriva i ord. Hennes passion för flygning och hennes engagemang för sitt land är en del av hennes arv som kommer att leva vidare. För de som kände henne blir uppgiften nu att hedra hennes minne och leva vidare med inspiration från hennes förmåga att alltid sträva efter att göra sitt bästa i alla situationer.
Militära ceremonier och hyllningar planeras för att hedra Rebeccas tjänst och offer. Det är en tid för reflektion och samling för dem som står mitt i sorgen, men också en tid för hela nationen att återigen uppskatta de uppoffringar som görs av våra försvarsstyrkor varje dag. Rebecca Lobach lämnade ett djupt avtryck efter sig, och hennes anda kommer att fortsätta inspirera många i generationer framöver.
