Donald Trump, nyligen återinstallerad som USA:s president, har väckt internationell uppmärksamhet genom att ännu en gång dra tillbaka USA:s stöd från det globala klimatavtalet, Parisavtalet. Detta steg, som tillkännagavs via ett dekret, innebär att USA för andra gången under Trumps ledning lämnar det avtal som syftar till att bekämpa klimatförändringarna.
Trump, som under hela sin politiska karriär har varit öppen med sin skepsis mot klimatförändringar och internationella klimatavtal, menar att Parisavtalet är orättvist mot USA och hämmar landets ekonomiska tillväxt. Vid en presskonferens i Vita huset försvarade han beslutet genom att hävda att avtalet gynnar andra länder ekonomiskt på USA:s bekostnad och att det lägger en för tung börda på amerikansk industri och arbetare.
I sitt dekret klargjorde president Trump att USA omedelbart kommer att upphöra med alla ansträngningar för att uppfylla de frivilliga åtagandena i Parisavtalet, inklusive minskningar av växthusgasutsläpp och finansiellt stöd till klimatåtgärder i utvecklingsländer. Han betonade vikten av att prioritera amerikanska intressen och arbetstillfällen, och sade att den amerikanska ekonomin och folket inte längre ska hålla tillbaka av vad han beskrev som ”ett orättvist och ineffektivt avtal”.
Reaktionerna på Trumps beslut har varit blandade, både nationellt och internationellt. Miljögrupper och klimatforskare uttrycker stor oro över de potentiella konsekvenserna av beslutet, då USA är en av världens största utsläppare av växthusgaser. De menar att USA:s åtagande är avgörande för att Parisavtalets mål ska kunna nås och varnar för att beslutet kan komma att påverka globala ansträngningar negativt.
Internationella ledare, inklusive EU:s talespersoner och FN:s generalsekreterare, har uttryckt besvikelse och betonat vikten av globalt samarbete för att tackla klimatförändringarna. Många länder har dock förnyat sina åtaganden att följa avtalet och fortsätta arbeta för ambitiösa klimatmål, oavsett USA:s deltagande.
På hemmaplan har politiker och företagsledare delat sina åsikter om beslutet. Medan vissa republikanska lagstiftare och industriledare välkomnar presidentens beslut som ett steg mot ekonomisk frihet och tillväxt, finns det andra, inklusive olika delstatsmyndigheter och företag, som har kritiserat beslutet och åtagit sig att fortsätta sina egna klimatåtgärder.
Det återstår att se hur Trumps andra tillbakadragande från Parisavtalet kommer att påverka USA:s inrikespolitik och dess ställning i den internationella arenan. Med klimatförändringarna som en av de mest brännande globala frågorna för vår tid kan detta beslut spela en avgörande roll i det framtida politiska och ekonomiska landskapet.