Myndigheterna i Sverige har påbörjat omfattande beredskapsplanering med tanke på en allt osäkrare omvärldssituation. Centralt i denna planering är den bistra prognosen att upp till en halv miljon svenskar kan komma att mista livet i händelse av ett fullskaligt krig. Denna siffra har tagits fram som en del av en realistisk bedömning av krigets potentiella effekter, och ligger till grund för att stärka landets civila och militära beredskap.
Bakom detta dystra scenario ligger en rad faktorer, däribland den ökade geopolitiska spänningen på global nivå, och särskilt i Europa, där flera länder upplever en osäkerhet kring säkerhetspolitiska garantier och diplomatiska relationer. Svenska myndigheter vill med sin planering säkerställa att landet är förberett för alla eventualiteter, hur osannolika eller obehagliga de än må kännas i det nuvarande läget.
Denna planering omfattar många olika aspekter av det svenska samhällets krisberedskap. Det handlar om prioriteringar inom sjukvården, där resurser behöver avsättas för att hantera ett stort antal skadade och döda samt om nödvändigheten att säkerställa tillgången till medicinsk utrustning och läkemedel. Det finns också ett fokus på att skydda och upprätthålla kritisk infrastruktur som elförsörjning, vattenförsörjning och kommunikation. Att skydda dessa basala funktioner kan bli avgörande för att minimera inverkan av ett potentiellt angrepp.
Civilsamhällets roll är också av avgörande betydelse. Medborgarna kommer att ha en viktig funktion i krisberedskapen, där kunskap om skyddsrum, första hjälpen och krishantering kan komma att rädda liv. Myndigheterna har därför intensifierat sina informationskampanjer och återupptagit samarbeten med frivilligorganisationer för att bygga ett brett nät av folkförsvar.
Detta krisscenario innebär också att det svenska totalförsvaret måste återuppbyggas och stärkas. Efter flera decennier av nedrustning och förändringar i försvarspolitiken, står Sverige nu inför utmaningen att modernisera och förstärka sitt försvar. Det handlar om att återinföra värnplikten i större omfattning, investera i ny teknologi och utöka internationellt samarbete med exempelvis NATO, trots att Sverige ännu inte är en fullvärdig medlem.
Kritiker menar att dessa planer sprider onödig rädsla och oro. Samhällsdebattörer har varnat för att dystopiska krigsscenarier kan leda till en känsla av uppgivenhet och panik bland befolkningen. Myndigheternas svar är att beredskap handlar om att vara redo för det värsta, inte för att det är det mest sannolika, utan för att det är det ansvarsfulla att göra.
Sveriges regering har klargjort att de kommer att förse de relevanta myndigheterna med de resurser och det stöd som behövs för att genomföra denna beredskapsplanering. Ett budgetförslag för att öka finansieringen av totalförsvaret förväntas presenteras inom kort, och diskussionerna om detta väntas bli intensiva i riksdagen. Beslutet att förbereda sig för ett scenario där en halv miljon svenskar kan dö i krig är ett tecken på hur allvarligt hotet uppfattas av de som ansvarar för vår säkerhet.
Trots den potentiella omfattningen av ett sådant krig, betonar myndigheterna att Sverige fortfarande ska ses som ett säkert land, och att dessa åtgärder är förebyggande. Syftet är ytterst att trygga den svenska befolkningen och bevara vår frihet och vår demokrati i en tid präglad av osäkerhet och förändring.
