Nyheter
Öppen artikelNya strider i Sudan hotar landets framtid
Janjaweed omformades till Rapid Support Forces och förvandlade Sudans konflikt, vilket ledde till nytt inbördeskrig.
I Sudans torra och sargade västra öken reste de sig först som legosoldater i diktatorns tjänst. De kallades Janjaweed – ryttare beväpnade med automatgevär, brända byar i spåren och ett rykte som skräckens verktyg. Deras uppdrag var tydligt: att krossa uppror, kuva motståndet och säkra makten i Khartoum. Men när kriget i Darfur svalnade och diktatorn försvagades, stod de kvar med vapnen i hand, utan någon som kunde styra dem.
Ur denna ruinstad av lojaliteter växte en skuggarmé fram. Den tog ny form, ny uniform och nytt namn – de snabba stödtrupperna, Rapid Support Forces. Ledaren, en gång en obemärkt herde, förvandlades till general och affärsman med förbindelser långt in i det politiska hjärtat av landet. Under ytan fortsatte samma nätverk att frodas: miliserna blev säkerhetsstyrkor, rövarbanden blev investerare, deras territorier fyllda av guldgruvor och gamla flyktingläger.
När revolutionen kom till Khartoum hälsades soldaterna som ordningsmän. De skulle försvara det nya Sudan. I verkligheten väntade de på sin chans. Efter diktatorns fall 2019 flyttade makten mellan generaler, och de forna kamphundarna tog plats vid sidan av armén men under egna fanor. De kontrollerade vägar, gränser, marknader – ett land i landet. Så, när stödet mellan generalerna brast, riktade de vapnen mot sina gamla allierade.
Striderna som följde kastade Sudan in i ännu ett inbördeskrig. Den gamla huvudstaden förvandlades till ett lapptäcke av frontlinjer. Sjukhus tömdes, vattenreservoarer träffades, familjer flydde. I Darfur vaknade de gamla fasorna till liv igen – kvinnor på flykt, byar i lågor, barnsoldater i bilburet damm. Den armé som en gång tjänade diktatorn vill nu själv bli herren.
Mellan elden och hungern famlar civilsamhället efter andrum. Fältläkare talar om generationer på flykt, diplomater manar till vapenvila som ingen sida vill följa, och grannländerna räknar flyktingströmmar snarare än dagar. De män som en gång red genom Darfurs öken rider nu mot ett helt lands framtid, drivna av samma hunger efter makt – men också bundna till ett krig där ingen längre vet vad som är seger och vad som bara är överlevnad.



