Nyheter
Öppen artikelNytt nordiskt samarbete ska trygga blodförsörjningen vid kris och krig
Norra Sverige, Norge och Finland inleder ett samarbete för att säkra tillgången till blod i allvarliga nödlägen. Målet är att regionerna på Nordkalotten ska kunna stötta varandra, men skillnader i regler och lagstiftning behöver först hanteras.

Norra Sverige, Norge och Finland ska stärka samarbetet kring blodförsörjning vid kris eller krig. Målet är att blod ska kunna föras mellan länderna när den egna kapaciteten inte är tillräcklig.
Projektet ska göra det möjligt för regionerna på Nordkalotten att hjälpa varandra i nödlägen. Enligt Henrik Brännholm, beredskapsöverläkare i Region Norrbotten, är arbetet en av de högst prioriterade delarna av den beredskapsplanering som pågår i norra Sverige.
Tillgången till blod är avgörande om samhället hamnar i en kris eller ett krig. Samtidigt kan behovet då bli betydligt större än under normala förhållanden. Det nya projektet ska därför skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt nordiskt agerande när blodförsörjningen utsätts för stora påfrestningar.
Kapaciteten kan behöva öka
Norrbotten har enligt Henrik Brännholm i dag beredskap för att framställa tillräckligt med blod för regionens ordinarie verksamhet. Förutsättningarna förändras dock om Sverige går upp i höjd beredskap eller befinner sig i krig.
I ett sådant läge kan blodproduktionen behöva öka kraftigt. Det kan också uppstå situationer där den egna tillgången inte räcker, vilket gör möjligheten att få stöd från grannländerna viktig. På motsvarande sätt ska regionerna kunna bistå varandra utifrån de behov som uppstår.
Samarbetet omfattar norra delar av Sverige samt Norge och Finland. Inriktningen är att bygga en fungerande blodförsörjning över nationsgränserna, så att geografiskt närliggande regioner kan samverka även när ett nödläge påverkar den vanliga verksamheten.
Protokoll för blod har saknats
Sverige har sedan 2003 ingått i det nordiska hälsoberedskapsavtalet. Avtalet reglerar hur de nordiska länderna ska samarbeta på hälsoområdet vid kris och krig.
Trots att det övergripande avtalet har funnits i mer än två decennier har det hittills inte funnits något särskilt protokoll för blodförsörjning. Därmed har det saknats en gemensam ordning för hur blod ska kunna utbytas mellan länderna i ett allvarligt läge.
Henrik Brännholm pekar på samordningen av ländernas nationella protokoll som en svårighet. Reglerna är inte enhetliga, och även lagstiftningen skiljer sig åt mellan de deltagande länderna. Det gör att ett gränsöverskridande utbyte av blod i dag är komplicerat.
Målet är utbyte över gränserna
En central del av projektet är därför att skapa förutsättningar för att blod ska kunna skickas mellan Sverige, Norge och Finland. För att nå dit behöver samarbetet hantera de skillnader som finns i nationella bestämmelser och arbetssätt.
Projektet tar sikte på situationer där beredskapen behöver höjas och där efterfrågan på blod ökar. Genom att förbereda samarbetet i förväg ska regionerna på Nordkalotten få bättre möjligheter att bistå varandra när ett akut behov uppstår.
För Region Norrbotten innebär arbetet både att planera för en ökad egen produktion och att förbereda möjligheten till stöd över nationsgränserna. Regionen bedömer att den nuvarande kapaciteten är god för den löpande verksamheten, men att ett krigs- eller beredskapsläge kan kräva en betydligt större insats.
Det nordiska blodförsörjningsprojektet ska därmed fylla den del som hittills saknats i det befintliga hälsoberedskapssamarbetet. Den övergripande målsättningen är att regionerna i norra Sverige, Norge och Finland ska kunna dela blod med varandra när omständigheterna kräver det.



