Nyheter
Öppen artikelNästan 800 personer dna-topsades efter dubbelmordet i Brattås
Efter dubbelmordet i Brattås 2005 genomförde polisen en omfattande dna-insamling bland boende, sommargäster och personer med koppling till offren. Nästan 800 personer topsades frivilligt, men ingen matchning kunde göras förrän utredningen många år senare tog hjälp av dna-släktforskning.

Polisen hade tidigt ett användbart dna-spår från platsen där Tor Öberg och Gerd Viklund dödades i Brattås. När spåret inte kunde kopplas till närstående eller tidigare dömda inleddes en omfattande topsning i närområdet.
Utredarna besökte bostäder på södra Härnön och samlade in dna från såväl permanentboende som sommargäster. Även andra personer med anknytning till paret fick möjlighet att lämna prov.
Syftet var att steg för steg kunna avföra personer från utredningen och på så sätt försöka komma närmare den eller dem som låg bakom dubbelmordet. När arbetet var avslutat hade närmare 800 personer topsats.
Poliser åkte mellan bostäderna
Börje Öhman, som var den första förundersökningsledaren för Brattåsutredningen, deltog i beslutet att låta topsa samtliga boende i området kring gården. Den tidigare Härnösandspolisen Kalle Claesson var en av dem som arbetade med besöken.
Poliserna åkte från hus till hus för att fråga om de boende ville lämna dna. Enligt Claesson möttes patrullen i huvudsak av en positiv inställning. Han har beskrivit hur besöken innebar många samtal och stora mängder kaffe, och att ingen stängde dörren när poliserna kom.
Insamlingen byggde på frivillighet. De som deltog var inte delgivna misstanke om brott, utan topsningen användes för att försöka utesluta så många personer som möjligt.
Beslutet väckte integritetsfrågor
Åtgärden var kontroversiell. Vid tiden för utredningen befann sig polisens användning av en så omfattande frivillig dna-insamling i en gråzon. Invändningarna handlade bland annat om den personliga integriteten och möjligheten att tacka nej när det inte fanns någon delgiven brottsmisstanke.
Trots omfattningen gav insatsen ingen matchning mot dna-spåret från brottsplatsen. Ingen av de närmare 800 topsade personerna kunde knytas till spåret.
Det skulle dröja omkring 20 år innan utredarna fick en träff genom en annan metod.
Dna-släktforskning öppnade en ny väg
Tor Öberg och Gerd Viklund var ett särbopar i 70-årsåldern. De hittades ihjälslagna den 2 juni 2005 på Öbergs gård i Brattås, strax utanför Härnösands tätort. Brotten hade begåtts två dagar tidigare.
Mordvapnet har aldrig hittats. Enligt utredningen var det sannolikt en av Tor Öbergs yxor. Däremot kunde dna säkras på brottsplatsen, vilket gjorde det möjligt att fortsätta arbeta med spåret när nya metoder senare blev tillgängliga.
När dna-släktforskning blev tillåten sommaren 2025 valdes utredningen av dubbelmordet i Brattås ut som det första fallet. Nationellt forensiskt centrum och Rättsmedicinalverket tog då fram en mer omfattande dna-profil från personen bakom spåret.
Profilen fördes in i en kommersiell släktforskningsdatabas som var tillåten att använda. Polisens dna-släktforskare Linda Kvist kunde därefter följa släktlinjer i arbetet med att identifiera personen.
Man dömdes – domen överklagad
Våren 2026 ledde sökandet till en man i 45-årsåldern från Katrineholm. Han greps den 8 april och åtalades senare.
I september dömdes mannen till 14 års fängelse för medhjälp till mord i två fall. Han har nekat till brott och domen har överklagats.
Målet ska tas upp i hovrätten med start den 5 november. Därmed är den rättsliga prövningen av det mer än 20 år gamla dubbelmordet ännu inte avslutad.



