Nyheter
Öppen artikelLRF: Livsmedel kan ta slut snabbt om importen stoppas
Sverige importerar hälften av alla livsmedel, enligt LRF. Organisationens beräkningar visar att flera vanliga matvaror snabbt skulle saknas om importen upphörde, samtidigt som svenska odlare beskriver det som svårt att öka produktionen med lönsamhet.

Tomater skulle kunna saknas efter två månader om Sveriges livsmedelsimport stoppades, enligt en modell som Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har tagit fram. Flera andra vanliga livsmedel skulle också försvinna från butikshyllorna inom ett år.
Sverige importerar 50 procent av alla livsmedel. LRF anser att den stora andelen importerad mat gör landet sårbart och har därför beräknat hur länge olika livsmedel skulle räcka i ett tänkt scenario där importen helt upphör.
Syftet med modellen är enligt LRF att visa hur begränsad den svenska livsmedelsproduktionen är. Organisationens vice förbundsordförande Mikaela Johnsson bedömer samtidigt att produktionen skulle kunna öka om producenterna fick rätt förutsättningar.
Flera varor borta inom månader
Tomater är den produkt som enligt beräkningen skulle ta slut först, efter två månader. Får- och lammkött samt äpplen skulle räcka i tre månader.
Efter fem månader skulle ost och rapsolja saknas. Rapsmjöl beräknas räcka i fem och en halv månad, medan huvudkål skulle ta slut efter ett halvår. För nötkött är motsvarande tid sju månader och för mejeriprodukter åtta och en halv månader.
Griskött och lök skulle enligt modellen finnas i tio månader. Socker skulle räcka i tio och en halv månader, matpotatis i elva månader och morötter i elva och en halv månader. Spannmål, där även foder ingår, skulle räcka längst av de redovisade produkterna: 13 månader.
Beräkningarna är fingerade och beskriver ett scenario där importen stryps. De används av LRF för att belysa hur beroendet av livsmedel från andra länder påverkar tillgången på mat.
Forskare pekar på beroendet
Henrik Haller, livsmedelsforskare vid Mittuniversitetet, delar bilden av att livsmedelsförsörjningen är sårbar. Han framhåller att Sverige riskerar att stå utan mat om de försörjningskedjor som landet har blivit beroende av slutar fungera.
LRF ser samtidigt möjligheter att öka den svenska produktionen, inte minst i norra Sverige. Mikaela Johnsson uppger att många riktar blickarna mot den norra delen av landet och att livsmedelsproduktionen där skulle kunna växa.
Få tomatodlingar i Norrland
Skillnaderna i tomatproduktion är stora mellan Sverige och Finland. Ljustorp i Timrå kommun ligger på samma breddgrad som Närpes, ett centrum för den finländska tomatodlingen. I Närpes produceras mer än hälften av Finlands sammanlagt omkring 34 000 ton tomater.
Den svenska tomatproduktionen är hälften så stor som den finländska, och produktionen i Norrland är liten. Jordbruksverkets statistik visar att det 2023 endast fanns 25 tomatodlingar i hela Norrland.
En av odlarna är Eva Hörnström i Ljustorp. Hon har möjlighet att odla mer, men bedömer att en större produktion inte skulle vara lönsam. Kostnaderna för el och bränsle har stor betydelse för verksamhetens ekonomi.
Hörnström ser samtidigt de långa och ljusa sommardagarna som en fördel för odlingen. Enligt henne bidrar ljuset till tomaternas smak och ger norra Sverige goda förutsättningar för produktion.
Efterfrågar stöd och rådgivning
Det stora hindret är enligt Hörnström att få ekonomin att gå ihop. Hon efterlyser både stöd och rådgivning från experter för att kunna hitta en fungerande balans i produktionen. Det är svårt för en enskild odlare att själv beräkna vilka effektiviseringar som är möjliga, anser hon.
Henrik Haller bedömer att stöd till jordbruket är rimligt. Samtidigt är LRF oroat över att Sverige verkar för minskade jordbruksstöd inom EU.
Mikaela Johnsson anser att lägre stöd skulle försvaga den svenska livsmedelsproduktionen. LRF:s linje är att fler producenter och bättre ekonomiska villkor behövs för att Sverige ska kunna öka den inhemska tillgången på mat.



