Ekonomi
Öppen artikelLång livslängd kan bli en lyx för eliten
Intresset för ”longevity” ökar, men dessa behandlingar riskerar att bli en lyx för den ekonomiska eliten.
Allt fler människor lockas av tanken på att bromsa åldrandet, och det som länge betraktats som science fiction har i dag blivit en miljardindustri. Begreppet ”longevity” återkommer allt oftare i både forskningsrapporter och marknadsföringskampanjer, och företag världen över tävlar om att utveckla behandlingar och teknologier som påstås kunna förlänga livet, förbättra hälsan och skjuta upp sjukdomar kopplade till åldrande.
Men för många väcks frågor om vad denna utveckling innebär, inte minst i ett samhälle där tillgången till vård redan är ojämnt fördelad. De teknologier och behandlingar som lanseras i dag har prislappar som få har råd med. Avancerade hälsotester, specialanpassade kosttillskott, injektioner med nya substanser och regelbundna besök på exklusiva kliniker kan innebära kostnader på hundratusentals kronor om året.
I takt med att intresset för lång livslängd växer, väcks också farhågorna kring vilka konsekvenserna kan bli på längre sikt. Risken är uppenbar att ett parallellt system byggs upp, där möjligheten att leva längre och friskare liv blir en lyxprodukt reserverad för den ekonomiska eliten. Det kan förstärka klyftorna ytterligare mellan olika grupper i samhället – både nationellt och globalt.
– Det finns såklart en risk att vi skapar något som bara är till för eliten, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension i en intervju med Ekonomibyrån, och påpekar att bland det viktigaste framöver blir att diskutera etik och tillgänglighet i takt med att forskningen rör sig framåt.
Frågan är om samhället kommer att kunna bygga system som gör den nya tekniken mer tillgänglig, eller om löftet om längre liv i själva verket blir ännu en markering av klasskillnader. Med miljardbelopp redan investerade i området lär debatten om vem som faktiskt får ta del av framtidens hälsoteknologi bara bli allt hetare.



