Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Konstruktör studerade räddningsarbete vid byggnadsras i Ukraina

Mattias Carlsson, konstruktör inom Myndigheten för civilt försvars resursbas, har deltagit i en erfarenhetsresa till Kyjiv. Besöket gav kunskap om ukrainska räddningsinsatser, byggnadskonstruktioner och arbetet efter attacker.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Mattias Carlsson har under en erfarenhetsresa till Kyjiv studerat hur ukrainsk räddningstjänst arbetar i och kring byggnader som skadats i kriget. För konstruktören inom Myndigheten för civilt försvars resursbas handlade besöket både om tekniska erfarenheter och om att få en närmare bild av krigets följder.

Mattias Carlsson arbetar med att ge räddningspersonal byggtekniskt stöd vid ras och svårt skadade byggnader. Det kan bland annat handla om att bedöma var personal kan ta sig in, om öppningar behöver tas upp och vilka följder det kan få om delar av en skadad konstruktion flyttas.

Vid ett byggnadsras behöver varje åtgärd vägas mot risken för att påverka resterna av byggnaden. Enligt Carlsson går det inte att tala om fullständig säkerhet i den typen av miljöer. Bedömningen handlar i stället om när förhållandena är tillräckligt säkra för att räddningsarbete ska kunna genomföras.

Erfarenhetsutbyte med ukrainsk räddningstjänst

Resan genomfördes inom Projekt Nyman, som ska möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan svensk och ukrainsk räddningstjänst. För Mattias Carlsson var syftet att se hur ukrainska räddningsstyrkor använder konstruktörer i insatser, hur de analyserar rasade byggnader och vilka erfarenheter som kan ha betydelse i Sverige.

En tydlig iakttagelse var maskinernas betydelse i räddningsarbetet. Bulldozrar används för att skapa vägar fram genom skadade områden. Grävmaskiner kan hantera stora mängder rasmassor och samtidigt användas för att stödja skadade byggnader. Kranar används för att nå platser som annars är svåra eller omöjliga att komma åt.

Carlsson såg också skillnader i arbetsmetoder. I Ukraina används rep för arbete uppifrån i rasade byggnader, medan svenska sök- och räddningsinsatser ofta utgår från arbete nerifrån med stöttning av konstruktionen.

Olika byggnader påverkar räddningsarbetet

Besöket gav även byggnadstekniska erfarenheter. Svenska byggnader uppförs ofta med förspända prefabricerade betongbjälklag. De byggnader Carlsson studerade i Ukraina var i större omfattning uppförda med traditionellt armerad betong.

Han såg även byggnader med betongpelare och tegelväggar mellan pelarna. Den typen av lösning är inte särskilt vanlig i Sverige, där tegel främst används som fasadmaterial och inte som bärande del av konstruktionen.

Skillnaderna har betydelse för hur en konstruktör kan bedöma ett rasförlopp. Kunskap om byggnadens uppbyggnad behövs för att förstå hur skador kan utvecklas och vilka risker som finns för räddningspersonalen.

Natt i parkeringsgarage

Under resans sista natt tillbringade Carlsson och hans kollegor flera timmar i ett parkeringsgarage medan drönare och missiler befann sig i luftrummet ovanför. Gruppen följde händelseutvecklingen via mobiltelefoner och försökte bedöma avstånd och risker.

Situationen gjorde kriget påtagligt för Carlsson, som tänkte på sin familj och sina vänner. Gruppen befann sig i Ukraina som observatörer och inte som insatspersonal, men frågan väcktes om hur de skulle agera om en byggnad i närheten träffades.

Det skedde inga nedslag i det direkta närområdet. Ändå blev samtalet om hur gruppen skulle kunna agera vid en träff en stark erfarenhet för Carlsson.

Projektet bär en kollegas namn

Projekt Nyman har fått sitt namn till minne av Henrik Nyman, en kollega som avled tidigt. Enligt projektbeskrivningen hade han stor betydelse under uppstartsarbetet och visade ett starkt engagemang för myndighetens stöd till Ukrainas räddningstjänst.

Henrik Nyman har som en av få utländska medborgare tilldelats den ukrainska räddningstjänstens förtjänstmedalj. Projektets namn ska föra vidare arbetet med kunskapsutbyte, lärande och samverkan.

För Mattias Carlsson har resan inneburit mer än erfarenheter om konstruktioner och räddningsmetoder. Att se skadorna på plats och möta människor i Ukraina har, enligt honom, gett en förståelse som skiljer sig från den som kan fås genom digitala möten eller nyhetsrapportering.

← Tillbaka till nyhetsarkivet