Nyheter
Öppen artikelKimberleys nålfobi missades vid förlossningen – anmäler vården efter PTSD
Kimberley Vestermark uppger att vårdpersonal fortsatte att sy hennes bristning trots att hon protesterade och hennes svåra nålrädsla fanns dokumenterad. Efter förlossningen fick hon PTSD och har anmält händelsen till Patientnämnden och IVO.

Kimberley Vestermark, 30, fick PTSD efter en förlossning där hon enligt egen uppgift syddes trots att hon tydligt motsatte sig ingreppet. Hennes nålfobi var dokumenterad, men någon individuell plan för hur situationen skulle hanteras hade inte skrivits.
Händelsen har anmälts till både Patientnämnden och Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Myndighetens handläggning pågår fortfarande.
Nålrädslan fanns i journalen
Under graviditeten berättade Kimberley för barnmorskorna att hon hade en omfattande rädsla för nålar och stick. Uppgiften skrevs in i hennes journal och fanns även med i det förlossningsbrev som hade tagits fram inför födseln.
Av dokumentationen framgick att hon var mycket rädd för stick och inte kunde tänka sig att bli sydd utan narkos. Trots det saknades en särskild, nedskriven plan för hur vårdpersonalen skulle agera om hon behövde sys efter förlossningen.
Kimberley beskriver själva födseln som positiv. Enligt henne var personalen lyhörd före barnets födelse och det var en god stämning på förlossningsrummet.
Under hennes vårdtid registrerade personalen samtidigt en avvikelse som gällde hög arbetsbelastning på förlossningen.
Behövde sys efter bristning
Efter födseln konstaterades att Kimberley hade fått en bristning av grad två och behövde sys. När personalen ville ge henne lokalbedövning och genomföra ingreppet på förlossningsrummet protesterade hon.
Hon berättar att hon skrek och grät, skakade på huvudet och upprepade gånger sade nej. Kimberley, som själv är utbildad undersköterska, hänvisar till patientens rätt att avstå från vård och anser att personalen i den situationen endast kunde informera henne om behandlingen.
Enligt Kimberley fortsatte personalen ändå att sy bristningen. Ingreppet avbröts senare och hon fördes till en operationsavdelning, där bristningen syddes färdigt.
Efter händelsen utvecklade hon PTSD. Hon valde därefter att vända sig till Patientnämnden och IVO med klagomål på vården.
Vårdförbundet: Vårdplaner ska följas
Ingrid Edman på Vårdförbundet reagerar starkt på Kimberleys berättelse. Hon beskriver händelsen som en situation som orsakat onödigt mänskligt lidande och framhåller att en beslutad vårdplan ska följas.
I Kimberleys fall fanns uppgifterna om nålfobin i vårddokumentationen, men någon individuell plan hade inte upprättats inför förlossningen. Bedömningen av hur hennes behov skulle hanteras lämnades i stället till personalen på plats.
Kvinnokliniken inför ny rutin
Kvinnoklinikens verksamhetschef Mats Stenberg har svarat Kimberley i ett brev. Där skriver han att informationen om hennes nålfobi hade kunnat förmedlas tydligare till läkare.
Han uppger också att ett läkarbesök före förlossningen hade kunnat användas för en individuell bedömning och för att ta fram en särskild plan. Enligt verksamhetschefens svar ledde avsaknaden av en sådan plan till att viktig information om Kimberleys personliga behov inte uppmärksammades.
Efter händelsen har Kvinnokliniken ändrat sina rutiner. En så kallad teamfödseltavla har införts, där den födandes behov och önskemål ska antecknas så att de blir tillgängliga för vårdteamet.
Även förlossningsbrevet ska sättas upp på tavlan. Syftet med rutinen är att informationen om den födandes individuella förutsättningar ska finnas samlad under förlossningen.
IVO har ännu inte avslutat sin granskning av Kimberleys anmälan.



