Nyheter
Öppen artikelÖver 40 procent av enskilda jordbrukare har nått pensionsåldern
Andelen äldre jordbrukare har ökat kraftigt samtidigt som få unga har möjlighet att ta över verksamheterna. På norra Öland arbetar prisade lantbrukare för att ge nästa generation erfarenhet och en väg in i yrket.

Svenskt lantbruk står inför ett växande generationsskifte. År 2025 var mer än 40 procent av jordbrukarna med enskild firma 65 år eller äldre, enligt Jordbruksverket.
Utvecklingen innebär en tydlig förändring jämfört med 2010, då motsvarande andel var 27 procent. Samtidigt är det begränsat hur många yngre företagare som är beredda och har möjlighet att ta över jordbruken.
Katarina Wolf, ordförande för LRF Ungdomen, beskriver generationsväxlingen som ett växande behov. Många lantbruksföretagare har redan nått pensionsåldern eller närmar sig den, medan återväxten bland yngre är begränsad.
Svårt för unga att ta över
För den som vill etablera sig som lantbrukare kan vägen till en egen gård vara svår. Generationsskiften och ägarbyten kan vara både kostsamma och komplicerade, vilket gör det svårare för unga att komma in i näringen.
William Thordsson, 21 år, är en av dem som vill arbeta vidare inom lantbruket. Han upplever att det finns personer som vill ha en gård, men att möjligheten att förverkliga planerna saknas när de inte har någon egen verksamhet att utgå från.
Trots hindren är hans mål tydligt. Han vill bli bonde och låter sig inte avskräckas av de ekonomiska och praktiska svårigheter som kan följa med ett övertagande.
William Thordsson arbetar nu på Annika och Isac Danielssons gård på norra Öland. Arbetet är en del av hans väg mot att själv kunna ta över en gård i framtiden.
Ger unga möjlighet att prova yrket
Annika och Isac Danielsson har under de senaste åren haft omkring sex unga personer anställda på gården. Genom arbetet har de unga fått möjlighet att utvecklas och skaffa sig erfarenhet av lantbruket.
Paret tilldelades nyligen utmärkelsen Årets Lantlyft 2026. En av anledningarna var deras arbete med att anställa unga och ge dem möjlighet att växa inom yrket.
Annika Danielsson framhåller betydelsen av att dela med sig av kunskap och låta ungdomar testa arbetet. En sådan möjlighet kan enligt henne väcka ett intresse och hjälpa unga att hitta en framtida yrkesväg inom de gröna näringarna.
Arbetet på gården visar ett sätt att möta generationsutmaningen: genom att öppna verksamheten för personer som ännu inte äger en gård eller har en självklar väg in i branschen. För unga som vill arbeta inom lantbruket kan praktisk erfarenhet bli ett första steg, även om frågan om ett framtida ägande återstår.
Betydelse för matproduktion och beredskap
Att fler unga får möjlighet att etablera sig handlar inte enbart om enskilda företag. Enligt Katarina Wolf är generationsväxlingen också viktig för Sveriges livsmedelsproduktion och beredskap.
Det gäller möjligheten att producera mat under normala förhållanden, men även i en kris och i värsta fall under krig. William Thordsson ser på samma sätt lantbrukets uppgift som större än det egna yrkesvalet. Han lyfter fram att Sverige behöver kunna producera sin egen mat.
Ny nationell utmärkelse
Årets Lantlyft är en ny nationell utmärkelse som uppmärksammar förebilder inom de gröna näringarna. Priset riktar sig till verksamheter och personer som bidrar till en tryggare, säkrare och mer hållbar arbetsmiljö.
Nomineringar till utmärkelsen kom från hela Sverige, från Övertorneå i norr till Lönsboda i Skåne. Initiativet drivs av Gröna arbetsgivare inom ramen för Jordbruksverkets arbetsmiljöstrategi.
För Annika och Isac Danielsson blev priset ett erkännande av deras arbete med unga på gården. För William Thordsson fortsätter samtidigt vägen mot målet att bli lantbrukare, trots de hinder som präglar generations- och ägarskiften i branschen.



