Nyheter
Öppen artikelIranska revolutionsgardet pekas ut efter kylattacker i Frankrike
Franska myndigheter kopplar Iranska revolutionsgardet till attacker mot uppkopplade kylsystem. En liknande attack drabbade ett 30-tal svenska butiker, men det är fortfarande oklart exakt hur angriparna tog sig in i de svenska systemen.

Franska myndigheter pekar ut Iranska revolutionsgardet som ansvarigt för de kylattacker som drabbade Frankrike förra månaden. Samma typ av angrepp har därefter slagit mot ett 30-tal butiker i Sverige.
Attacken riktades mot uppkopplade system som styr kylar och frysar. I Sverige ledde angreppet till att verksamheten i de berörda butikerna lamslogs, med konsekvenser för förvaringen av bland annat fryst kött och grönsaker.
Det är inte klarlagt i detalj hur angriparna kom åt de svenska systemen. Kopplingen till en utpekad statlig aktör i Frankrike gör dock händelserna allvarligare än om en enskild person hade agerat på egen hand.
Liknande attack i två länder
Attacken mot de franska kylsystemen fick stor internationell uppmärksamhet. Trots det tycks omkring 30 svenska användare av system från Danfoss inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att undvika ett liknande angrepp.
Det finns ännu inte tillräcklig information för att slå fast att intrånget i Sverige genomfördes på exakt samma sätt som det franska. Om metoden var densamma kan vissa av systemen ha varit skyddade med mycket enkla inloggningsuppgifter.
I sådana fall hade det kunnat räcka att ersätta användarnamnet ”admin” och ett lösenord baserat på dagens datum med mer svårgissade uppgifter. Bedömningen är därför att angreppet sannolikt hade kunnat förhindras, trots att en statlig aktör misstänks ha utnyttjat sårbarheten.
Varningar om bristande säkerhet
Myndigheter har tidigare uppmanat verksamheter att stärka sin cybersäkerhet. En granskning som publicerades förra månaden visade också att styrsystem fanns öppet tillgängliga via internet.
De svenska användarna av Danfoss system hade därmed möjlighet att känna till den typ av risk som uppkopplade styrsystem kan innebära. Händelsen visar samtidigt hur svag säkerhet i tekniska system kan få direkta följder för verksamheter som förser befolkningen med mat.
När kylar och frysar kan nås via nätet kan även brister i inloggningsskyddet bli en väg in för angripare. Det gäller särskilt när standardiserade användarnamn eller lättgissade lösenord används.
AI kan förenkla sökandet efter sårbara system
Utvecklingen av artificiell intelligens väntas göra det möjligt för angripare att snabbare hitta oskyddad och uppkopplad utrustning. Det kan handla om frysar och värmepumpar, men även om system vid kraftverk.
Det ökar betydelsen av att verksamheter bedömer vilka enheter som verkligen behöver vara anslutna till internet. För utrustning som måste vara uppkopplad behöver skyddet vara starkare än enkla standarduppgifter.
Att ett system fyller en praktisk funktion i en butik innebär inte att det saknar säkerhetspolitisk betydelse. När tekniken påverkar livsmedelsförvaring kan ett digitalt intrång snabbt få konkreta följder i den fysiska verksamheten.
De franska myndigheternas utpekande av Iranska revolutionsgardet ger en tydligare bild av attackerna i Frankrike. För den svenska delen återstår samtidigt frågor om intrångsmetoden och om de berörda systemen hade kunnat skyddas genom grundläggande säkerhetsåtgärder.



