Ekonomi
Öppen artikelHögsta domstolen stoppar Trumps tullpolitik
Högsta domstolen stoppar Trumps tullar, beslutet ses som en seger för rättsstaten, men handelsosäkerhet kvarstår.
Det stora tullpaket som lanserades på ”Liberation Day” med hänvisning till ett nationellt ekonomiskt nödläge har nu mött sitt rättsliga stopp. Högsta domstolen meddelade under tisdagen att den tidigare presidenten Donald Trump inte hade stöd i lag för att använda den federala nödlagen, International Emergency Economic Powers Act (IEEPA), som grund för att införa omfattande tullar mot andra länder. Beskedet innebär ett bakslag för den tidigare administrationens försök att hävda extraordinära ekonomiska befogenheter, men lämnar samtidigt dörren öppen för fortsatt handelspolitiskt spelrum.
Domstolen underströk i sitt beslut att IEEPA inte får användas som ett generellt handelspolitiskt verktyg, utan är avsedd för att möta konkreta hot mot nationens säkerhet eller utrikespolitiska intressen. Enligt utslaget överskred Trump-administrationen dessa ramar när den försökte motivera en bred tullhöjning med en ekonomisk nödsituation. Domarnas majoritet menar att kongressen uttryckligen behållit sin konstitutionella makt över tullar och handel, och att presidenten därför inte ensidigt kan införa sådana åtgärder under täckmantel av ett undantagstillstånd.
Reaktionerna blev omedelbara. Vita huset kallade beslutet en seger för rättsstaten och internationell stabilitet, medan Trumps rådgivare menade att domen begränsar framtida presidents möjligheter att agera snabbt i ekonomiska krissituationer. Inom näringslivet togs beskedet emot med viss lättnad, efter månader av osäkerhet och kraftiga svängningar i börs- och valutakurser. Samtidigt varnar flera analytiker för att beslutet inte markerar slutet på den handelspolitiska osäkerheten.
Trump själv har sagt att han kommer att pröva andra vägar för att skydda amerikansk industri mot vad han kallar ”orättvisa handelsvillkor”. Det kan innebära nya försök att införa riktade tullar eller att utnyttja andra befogenheter inom den federala lagstiftningen, exempelvis Section 301-utredningar eller särskilda klausuler inom nationell säkerhetslag. Därmed är tullhotet långt ifrån undanröjt.
På marknaden råder en försiktig optimism, men också en växande oro för att det politiska trycket kring handelsfrågorna åter ska trappas upp inför nästa valomgång. Frågan om hur mycket makt presidenten egentligen ska ha över landets ekonomiska relationer kommer sannolikt att fortsätta dominera både juridiska och politiska arenor under lång tid framöver.



