Nyheter
Öppen artikelFyra nordliga regioner utvecklar modell för beredskapssjukhus
De fyra nordligaste regionerna ska tillsammans planera hur sjukvården kan ta hand om många skadade vid krig eller andra allvarliga händelser. Arbetet leds av Region Norrbotten och ska genomföras inom den befintliga vården, utan att nya sjukhus byggs.

Regionerna Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland blir först med att gemensamt utveckla planeringen för beredskapssjukhus. Målet är att stärka sjukvårdens förmåga att hantera ett stort antal skadade.
Initiativet är en del av ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Myndigheten fick i mars i uppgift att genomföra en pilot för beredskapssjukhus och andra insatser som kan förbättra Sveriges beredskap.
Region Norrbotten ska leda det fortsatta arbetet. De fyra regionerna ska bland annat planera hur vården kan organiseras gemensamt, vilka resurser som krävs och var olika verksamheter bör placeras.
Flera sjukhus ska samarbeta
Planeringen utgår från att beredskapsvården behöver samordnas mellan flera regioner. Erfarenheter från Ukraina visar enligt underlaget att vården inte bör vara beroende av att ett enskilt sjukhus klarar hela uppgiften.
Förutsättningarna i norra Sverige innebär särskilda utmaningar. Avstånden är stora, klimatet kan vara krävande och transporter av sjuka och skadade kan vara svåra. Därför behöver flera befintliga sjukhus och vårdenheter kunna arbeta tillsammans vid krig, enligt Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Satsningen innebär inte att särskilda eller nya sjukhus ska uppföras. Beredskapsvården ska i stället bedrivas på befintliga sjukhus, samtidigt som den ordinarie vården fortsätter.
Arbetet ska klargöra hur kapacitet och resurser kan fördelas när många skadade behöver vård under samma period. Ett särskilt fokus ligger på förmågan att behandla traumaskador.
Förmågan behöver stärkas i flera delar av landet
Enligt planeringen finns ett särskilt behov av att förstärka beredskapen i Norrland, längs Ostkusten och på Gotland. Det gäller framför allt möjligheten att ta hand om personer med traumaskador.
Pilotprojektet i de nordliga regionerna ska ge erfarenheter som längre fram kan användas i resten av landet. Avsikten är att regionernas arbete på sikt ska ligga till grund för ett nationellt koncept för beredskapssjukhus.
Sjukvårdsminister Elisabet Lann, Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson och myndighetens krisberedskapschef Taha Alexandersson presenterade pilotprojektet i Östersund på onsdagen.
Personal kan tillföras genom civilplikt
Personalförsörjningen är en del av beredskapsplaneringen. Den ska delvis kunna lösas genom civilplikt. Frivilliga ska också kunna utbilda sig till exempelvis sjukvårdare genom försvaret och värnplikten.
Även personer som har en utbildning inom hälso- och sjukvård men som inte längre arbetar i verksamheten ska kunna användas inom beredskapsvården. Syftet är att skapa tillgång till fler personer med relevant kompetens när belastningen på vården ökar kraftigt.
Norrbotten får största anslaget
De statliga medlen för projektet fördelas olika mellan de deltagande regionerna. Region Norrbotten får 37 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att bygga upp lager av sjukvårdsmaterial på platser som bedöms vara strategiskt viktiga.
Region Västerbotten får en miljon kronor. Region Jämtland Härjedalen tilldelas 500 000 kronor för sin medverkan i det gemensamma förberedelsearbetet. Även Region Västernorrland deltar tillsammans med de övriga tre regionerna.
Det övergripande målet är att skapa en sjukvårdsorganisation som har bättre förmåga att ta emot och behandla många skadade. Genom att planera över regiongränserna ska befintliga sjukhus, vårdenheter, personal och material kunna användas samordnat.



