Nyheter
Öppen artikelFlyktingkris i Libanon: Hundratusentals söker skydd
Över 640 000 internflyktingar i norra Libanon, akut humanitär kris och otillräckligt internationellt stöd.
Efter månader av flykt från kriget mellan Hizbollah och Israel har mer än 640 000 internflyktingar sökt skydd i norra Libanon, långt från gränsområdena där striderna är som mest intensiva. I de små bergsbyarna och vid kusten syns nu läger av presenningar, halvfärdiga byggnader och skolor som gjorts om till temporära bostäder. Många av de drabbade kommer från södra Libanon, där hela samhällen har tömts på invånare efter de kraftiga beskjutningarna och den ökande risken för markstrider.
Lokala myndigheter uppger att de står inför en akut humanitär kris. Flera kommuner har överskridit sin kapacitet när det gäller vatten, sanitet och elförsörjning. Det internationella stödet anses hittills otillräckligt. Hjälparbetare beskriver en situation där maten måste ransoneras och där läkemedelsbristen blivit allvarlig, särskilt för äldre och kroniskt sjuka.
Många familjer uttrycker en kombination av rädsla och utmattning. Föräldrar berättar om barn som inte kunnat gå i skolan sedan årets början, och som vaknar på nätterna av ljuden från avlägsna explosioner. Samtidigt växer oron för att konflikten ska spridas ytterligare, något som skulle tvinga ännu fler att lämna sina hem.
I Beirut manar flera politiska röster till nationell samling och till diplomatiska insatser för att minska spänningarna. FN och internationella organisationer upprepar sina krav på vapenvila och skydd för civila. Än så länge fortsätter dock artilleriduellerna längs gränsen, och för tiotusentals familjer återstår osäkerheten om de någonsin kommer kunna återvända.
På en parkeringsplats i staden Tripoli sitter Layla, 36 år, med sina tre barn och väntar på att registreras för bistånd. Hon säger att hon inte längre tänker på när kriget tar slut, utan bara på hur hon ska få dem att sova varmt om natten. Runt henne rullar ännu en lastbil in, fylld med människor som lämnat allt bakom sig. De är trötta, tysta och bär samma fråga i blicken: hur länge ska detta fortsätta?



