Nyheter
Öppen artikelTydligt trendbrott när färre oroar sig för brott
Andelen svenskar som i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten i samhället har minskat från 54 till 45 procent. Förändringen bryter en lång uppgång, enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning.

Färre svenskar uppger att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten i samhället. Andelen har sjunkit från 54 till 45 procent, enligt Brottsförebyggande rådets senaste nationella trygghetsundersökning.
Minskningen innebär ett tydligt avbrott i den utveckling som har präglat de senaste tio åren. Under den perioden steg andelen personer med stor oro för brottsligheten från 28 till 54 procent.
Ovanligt stor förändring
Nedgången från 54 till 45 procent motsvarar nio procentenheter. Förändringen är stor jämfört med hur den här typen av uppfattningar vanligtvis utvecklas mellan två årliga undersökningar.
Maria Molin, utredare vid Brottsförebyggande rådet, framhåller i ett pressmeddelande att så omfattande rörelser från ett år till nästa är ovanliga. Enligt henne brukar människors oro på det här området förändras relativt långsamt.
Resultatet markerar därmed ett trendbrott efter en längre period då oron ökade. Trots minskningen är andelen fortfarande högre än för tio år sedan. Då svarade 28 procent att de i stor utsträckning oroade sig för brottsligheten i samhället, jämfört med 45 procent i den senaste mätningen.
Skillnaden mellan dagens nivå och nivån för tio år sedan är 17 procentenheter. Den senaste nedgången har alltså inte återfört andelen till den nivå som rådde när den långvariga ökningen började.
Årlig undersökning sedan 2006
Uppgifterna kommer från den nationella trygghetsundersökningen, NTU, som tas fram av Brottsförebyggande rådet. Undersökningen har genomförts varje år sedan 2006 och följer bland annat svenskarnas oro för brottsligheten.
Den återkommande mätningen gör det möjligt att jämföra utvecklingen över tid. Årets resultat skiljer sig från den tidigare riktningen genom att andelen som känner stor oro minskar tydligt i stället för att fortsätta uppåt.
Under tioårsperioden ökade andelen från 28 till 54 procent, en uppgång med 26 procentenheter. Den nya nivån på 45 procent innebär att en del av ökningen har gått tillbaka, samtidigt som oron fortfarande ligger klart över utgångsläget i jämförelsen.
Nästan hälften uppger stor oro
Även efter minskningen uppger 45 procent att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten i samhället. Det motsvarar nära hälften av de svarande i den redovisade andelen.
Det mest framträdande i de nya resultaten är dock förändringens storlek mellan de två senaste nivåerna. Brå beskriver sådana uppfattningar som trögrörliga, vilket innebär att en nedgång på nio procentenheter på ett år avviker från det vanliga mönstret.
Den nationella trygghetsundersökningen visar därmed både en långsiktig ökning och en tydlig nedgång i den senaste jämförelsen. Från 28 procent för tio år sedan steg oron till 54 procent, innan den nu minskade till 45 procent.



