Nyheter
Öppen artikelEx-general varnar: Nato är inte redo för ryska luftangrepp
Nato och Sverige är inte tillräckligt förberedda på den typ av luftangrepp som Ryssland använder mot Ukraina, enligt den tidigare amerikanske arméchefen Ben Hodges. Han pekar ut svenska hamnar, järnvägar och broar som möjliga mål i en väpnad konflikt.

Natos luftförsvar är inte redo att möta omfattande ryska angrepp med robotar, drönare och glidbomber i Europa, enligt Ben Hodges, tidigare chef för USA:s arméstyrkor i Europa. Han varnar för att även viktig svensk infrastruktur kan angripas vid en väpnad konflikt.
Hodges bedömer att Ryssland skulle använda samma typ av luftkrigföring i andra delar av Europa som landet gör mot Ukraina. Där har angrepp från luften fått en allt större betydelse i kriget.
Enligt den tidigare generalen behöver europeiska länder därför förbereda sig på att städer och infrastrukturanläggningar kan utsättas för återkommande attacker. Han jämför risken för angrepp mot platser som Bremerhaven i Tyskland, Gdańsk i Polen och Riga i Lettland med det som sker i Odesa, Kyjiv och Charkiv.
Svenska hamnar kan bli mål
Sverige kan få en central roll i Natos försvar av Baltikum. Försvarsplaneringen bygger enligt Hodges på att militära förstärkningar snabbt ska kunna transporteras sjövägen till området.
Det gör svenska hamnar till tänkbara mål för Ryssland, anser han. Han nämner hamnar i Skåne och längs västkusten, däribland Göteborg.
Angreppen skulle enligt hans bedömning inte nödvändigtvis begränsas till själva hamnområdena. Även järnvägar och broar som används för transporter till och från hamnarna kan utsättas. Syftet skulle vara att försvåra eller stoppa förflyttningen av militära resurser.
Hodges framhåller att Ryssland har kunskap om vilka hamnar som används för sådana transporter och därför kan rikta angrepp mot just dessa platser.
Pekar på brist på ammunition
Den tidigare generalen anser att Nato har flera brister inför ett sådant scenario. En av dem är tillgången till ammunition för luftvärnet. Enligt honom har bristen förvärrats efter USA:s krig mot Iran tidigare under 2026.
Han är också kritisk till hur försvarsalliansens övningar genomförs. Övningarna har enligt honom inte i tillräcklig grad efterliknat de förhållanden som kan råda under ett verkligt angrepp.
Hodges efterlyser en gemensam övning som omfattar hela regionen, flera länder och samtliga vapengrenar. Han anser att styrkorna samtidigt behöver utsättas för elektronisk krigföring, cyberangrepp och andra attacker medan de försöker bedöma läget och fatta beslut.
Sådana moment är enligt honom nödvändiga för att pröva om Nato kan agera när flera störningar och angrepp sker samtidigt.
Försvarsmakten skyddar utvalda platser
Försvarsmakten bedömer att Ryssland sannolikt skulle använda långräckviddiga vapen mot Sverige redan tidigt i ett krig.
Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet Lv6, säger att det inte går att utesluta rysk fjärrbekämpning mot Sverige eller något annat allierat land.
Det svenska luftvärnet är utformat för att försvara särskilt utvalda objekt, inte hela landets yta. Enligt Westermark har det heller aldrig varit avsikten att luftvärnet ska kunna täcka hela Sverige.
Samtidigt håller förmågan på att byggas ut. Westermark uppger att luftvärnet växer och att utvidgningen även omfattar marinen och flygvapnet. För marinens del handlar det om luftvärnsfregatter.
Hodges varning gäller därmed både Natos samlade beredskap och möjligheten att skydda den infrastruktur som krävs för att förstärkningar ska kunna föras vidare till Baltikum. Hans bedömning är att dagens förberedelser och övningar inte motsvarar den typ av luftkrig som Ryssland kan väntas föra vid en konflikt i Europa.



