Nyheter
Öppen artikelEU-majoritet vill tillåta nya bensin- och dieselbilar efter 2035
Tre stora partigrupper i EU-parlamentet har enats om lättare utsläppskrav för bilindustrin. Förslaget kan göra det möjligt att sälja nya bensin- och dieselbilar även efter 2035, men möter motstånd från svenska socialdemokrater.
Förbudet mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar i EU kan komma att luckras upp. Tre stora partigrupper i EU-parlamentet har enats om en linje som skulle tillåta fortsatt försäljning även efter 2035.
Överenskommelsen har nåtts i ett av parlamentets utskott och omfattar den konservativa gruppen EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew. Grupperna har tillsammans majoritet i EU-parlamentet.
Parlamentet väntas rösta om förslaget i november. Om linjen får stöd skulle den innebära en tydlig förändring av de regler som tidigare beslutats för nya personbilar inom unionen.
Tidigare beslut kan ändras
Den nuvarande inriktningen är att nya bensin- och dieseldrivna personbilar inte ska få säljas i Sverige och övriga EU-länder från och med 2035. Beslutet innebär i praktiken ett stopp för försäljning av nya personbilar med sådana förbränningsmotorer.
Utvecklingen inom den europeiska bilindustrin har dock fått flera medlemsländer att ompröva sin hållning. Under vintern presenterade EU-kommissionen ett förslag som skulle göra reglerna mindre strikta.
Den nya uppgörelsen i parlamentets utskott går i samma riktning. Enligt Bloomberg innebär den att utsläppskraven lättas så att nya bensin- och dieselbilar kan fortsätta säljas inom EU efter 2035.
Sverige hör till de länder som har försvarat den tidigare beslutade linjen. Även Volvo Cars, som har gjort stora satsningar på elbilar, har motsatt sig försök att försvaga lagstiftningen.
Svenska socialdemokrater säger nej
Trots att den socialdemokratiska partigruppen S&D står bakom uppgörelsen är Socialdemokraterna i Sverige kritiska. Partiets klimatpolitiska talesperson Åsa Westlund anser att lättnaderna skulle vara negativa både för klimatarbetet och för svenska arbetstillfällen.
Westlund framhåller att Volvo hör till de företag som tidigt började ställa om sin verksamhet. Enligt henne hade bolaget kunnat dra ekonomisk nytta av att de nuvarande kraven behålls.
Hon varnar också för att andra delar av ekonomin kan behöva ta ett större ansvar för utsläppsminskningarna om kraven på bilindustrin försvagas. Det gäller enligt henne sektorer där omställningen kan vara svårare att genomföra.
De svenska socialdemokraterna går därmed emot den överenskommelse som deras egen partigrupp har deltagit i på EU-nivå. Westlund säger att partiet inte vill se urvattnade krav på fordonsindustrin och pekar samtidigt på risken för att arbetstillfällen i Sverige påverkas.
Sverige väntas försvara förbudet
Frågan behandlas inte enbart i EU-parlamentet. Den ska även tas upp i EU:s ministerråd, där medlemsländernas regeringar deltar.
De rödgröna partierna har sedan valet majoritet i riksdagens utskott. Det ger dem ett betydande inflytande över den linje som den svenska regeringen ska föra i ministerrådet.
Enligt Westlund kommer Sverige att arbeta för att det tidigare beslutet om förbränningsmotorer ligger fast. Hon anser att landets fordonsindustri ger Sverige skäl att tydligt försvara den nuvarande regleringen.
Westlund bedömer också att Sverige kan söka stöd hos andra medlemsländer. Hon hoppas att regeringen försöker samla länder som vill behålla kraven.
Hur reglerna slutligen utformas är ännu inte avgjort. Nästa steg i EU-parlamentet blir omröstningen i november, samtidigt som frågan behandlas mellan medlemsländerna i ministerrådet.



