Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

EU-länder vill ha hårdare restriktioner mot bosättningar

EU-länder överväger striktare restriktioner mot varor från israeliska bosättningar; opinionsskillnader finns om påverkan och åtgärder.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar

En växande majoritet av EU:s medlemsländer vill införa hårdare restriktioner mot varor och tjänster som har sitt ursprung i de israeliska bosättningarna på den ockuperade Västbanken. Frågan har under de senaste månaderna fått ny aktualitet i takt med att konflikten i regionen förvärrats och internationella krav på en tvåstatslösning återigen lyfts upp på den politiska dagordningen.

Flera diplomatiska källor inom unionen uppger att ett tiotal länder nu aktivt driver på för att strypa handeln med bosättningarna, något som de menar skulle skicka en tydlig signal om att EU inte accepterar den fortsatta bosättningspolitiken. Länder som Irland, Spanien och Belgien har framträtt som särskilt pådrivande, medan några andra medlemsstater uttryckt tvekan med hänvisning till handelsrättsliga och politiska konsekvenser.

EU har sedan tidigare infört regler som gör att produkter från bosättningarna inte får märkas som ”Made in Israel”, men förslaget som nu diskuteras innebär ett steg längre – ett faktiskt förbud mot import och affärssamarbeten med verksamheter i bosättningarna. Förespråkarna anser att detta är nödvändigt för att upprätthålla internationell rätt, medan kritiker varnar för att åtgärden kan skada diplomatiska relationer och ytterligare försvåra dialogen mellan parterna i konflikten.

Kommissionen har ännu inte presenterat något formellt förslag, men flera tjänstemän bekräftar att frågan står högt på dagordningen inför nästa utrikesrådsmöte. Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell är unionen enig om att bosättningarna strider mot internationell rätt, men det råder fortfarande delade meningar om vilka verktyg som bör användas för att påverka Israel.

Bakom kulisserna pågår intensiva förhandlingar där medlemsstater försöker enas om en gemensam linje. Frågan riskerar dock att blottlägga välkända skiljelinjer inom unionen, inte minst mellan länder med starka relationer till Israel och de som förespråkar en mer principiell linje i utrikespolitiken. Många bedömare menar att utfallet kan få långtgående konsekvenser för både EU:s relation till Israel och unionens trovärdighet som en global aktör i frågor om mänskliga rättigheter och internationell rätt.

← Tillbaka till nyhetsarkivet