Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

EU-länder splittrade om långtidsbudgeten vid toppmöte

EU:s långtidsbudget står i centrum när medlemsländerna samlas till ett två dagar långt toppmöte i Bryssel. Länderna är oense om budgetens storlek, hur pengarna ska fördelas och vilka som ska stå för kostnaderna, samtidigt som stödet till Ukraina och energifrågan finns högt på dagordningen.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

EU-ländernas strid om unionens långtidsbudget präglar det pågående toppmötet i Bryssel. Förhandlingarna gäller tusentals miljarder kronor och berör både budgetens storlek och hur kostnaderna ska fördelas mellan medlemsländerna.

Stats- och regeringscheferna möts under två dagar. Förutom budgetfrågan står EU:s fortsatta stöd till Ukraina högt på dagordningen. Även energiläget har tagit en stor del av tiden under mötet.

Olika syn på budgetens omfattning

Den grundläggande motsättningen handlar om vad unionen ska finansiera, hur mycket verksamheten får kosta och hur stora bidrag de enskilda länderna ska lämna. Samtidigt finns det skilda uppfattningar om vilka utgifter som ska prioriteras.

Italien och Spanien hör till den grupp av medlemsländer som brukar beskrivas som ”Sammanhållningens vänner”. Länderna i gruppen vill att EU-budgeten ska kunna växa och framhåller betydelsen av att behålla jordbruksstöd och regionalstöd på höga nivåer.

Spanien har haft en god ekonomisk tillväxt, men hade en lägre bruttonationalinkomst inför förhandlingarna om den nuvarande långtidsbudgeten. Landet har dessutom en stor jordbrukssektor och tar emot många migranter, vilket är faktorer som gör att det får tillbaka en del pengar genom EU:s olika stöd.

Rabatter en del av motsättningarna

Budgetrabatterna är ytterligare en del av förhandlingarna. Medlemsländernas inbetalningar till budgeten och de stöd som de får tillbaka beräknas utifrån olika förutsättningar. Utbetalningarna påverkas bland annat av hur stora jordbruksstöd och andra bidrag ett land har rätt till.

Det innebär att fördelningen kan slå olika mellan medlemsländerna. Länder som betalar in mer än de får tillbaka har ansett att systemet blir orättvist och har därför förhandlat fram rabatter på sina bidrag.

EU har flera kontrollorgan som granskar hur budgetpengarna används. Kontrollerna omfattar både medlemsländernas hantering av medel och EU-tjänstemännens arbete.

Ukraina representerat i Bryssel

Stödet till Ukraina är en annan central fråga vid toppmötet. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig i Bryssel och deltar bland annat i diskussioner med EU-länderna.

Frågan om europeisk försvarsmateriel finns också med i diskussionen. Försvarsindustrin är i stor utsträckning nationellt styrd, och företag inom sektorn kan inte byggas upp snabbt. Det finns enligt uppgifterna ingen känd gemensam plan för att fördela eventuella nya arbetstillfällen från ökade beställningar jämnt över Europa.

Energifrågan tar stor plats

Energiförsörjningen har hittills varit en av de frågor som tagit mest tid under mötet. Samtidigt bedöms EU:s möjligheter att genomföra kortsiktiga åtgärder vara förhållandevis begränsade.

Medlemsländernas fortsatta köp av rysk energi är en del av sammanhanget. Från september nästa år ska det enligt uppgifterna råda ett fullständigt stopp för EU-länder att köpa rysk gas. Beslutsprocesserna inom unionen kan dock ta tid.

Toppmötet samlar därmed flera frågor som hänger samman med unionens framtida prioriteringar. Budgetförhandlingarna avgör vilka ekonomiska ramar som ska gälla, medan diskussionerna om Ukraina, försvar och energi visar vilka områden som samtidigt kräver resurser från medlemsländerna.

← Tillbaka till nyhetsarkivet